Lollo

Vet ni hur skönt det är att gå och lägga sig runt 11 och gå upp vid 6? Jag får en mycket bättre dagsrytmen och som den morgon männsika jag är så passar detta mig perfekt. Dock gjorde jag misstaget imorse att jag inte gick upp när jag var halvpigg utan tänkte att jag kunde sova en stund till. Vilket gjorde att jag var ritkgit trött när jag gick upp. Men men. Pappa hade varit och köpt Bengtsbagare bröd. MUMS! Kändes som söndag i ju med frukosten.

Idag är det en bra dag. Det är min dag idag (vad jag menar med det får ni lista ut själva men överskriften har med det att göra. Eller förresten jag säger det så kanske någon snäll liten männsika ger mig en kaka). Jag har namnsdag. Mitt och min pojkväns datum (att han befinner sig på andra sidan europa är ju rätt tråkigt men ändå), det är fint väder, jag ska träna Flisa idag (tänker ösa på fältet) och longera Alpha på fältet/stubben. Det kommer bli intressant det.

Nu sitter jag på jobbet igen. Ja, ni vet vilket av dem. För tillfället har jag tre jobb och det är jag glad för. Tre helt olika jobb vilket gör att jag får variation i det jag gör och det behöver jag. Känner att alla går bra ihopa också. Låter väl bra? Jepp, för det gjorde det. För några månader sedan när jag berättade för några att jag hade tre jobb (jepp, jag hade det ett tag innan också) så fick jag en elak kommentar som löd "Ja, så går det ju när man inte har ett heltidsjobb" och attityden var verkligen nedsättande mot mig. Då tog det hårt och jag blev faktiskt ledsen. Men nu struntar jag fullständigt i det. Varför brydde jag mig vad personen tyckte egentligen? Jag är en kämpe. Jag jobbar och jobbar för att kunna behålla mina hästar och för att kunna åka bil dit jag behöver åka. Och om jag ska vara ärligt tycker jag det är riktigt grymt att ha så många jobb. När jag hör om någon som har många jobb tänker jag alltid "Wow, hur orkar han/hon? Men vad roligt. Han/hon måste vara en abitiös människa" Och exakt denna tanken ska jag börja tänka om mig själv nu. Jag är en ambitös männsika. Det jag måste lära mig är att jag inte kan vara överallt hela tiden utan också att kunna ta det lugnt och kunna säga nej utan att få dåligt samvete. Att ibland behöver man vara ledig och inte göra någonting och känna att stressen rinner av en för en stund för att sedan kunna ta nya tag. Alla behöver vi lära oss olika saker och det behöver jag lära mig.  

Vaknade upp med världens förkylning, hosta och svettades sönder. Yees, varför inte bli sjuk också liksom? Kanske svninfluensan?! =O Nej. Högst otroligt. Var bara  tvungen att skriva det då jag tycker att dem flesta, okej 90 % av befolkningen, överdriver. Så fort man känner sig lite ytte pytte krasslig då har man med största sannolikhet svininfluensan. Så resonerar folk. Har det aldrig slagit dem att det kan vara en vanlig förkylning med lite bassilusker så man får feber är sjuk i några dagar och sen tillfrisknar. Nej, om man är sjuk så har man svininfluensan. Man har inte någon annan sjukdom av dem miljarder sjukdomar som finns. Man har just svininfluensan. Så akta er för mig jag kanske smittar! Suck säger jag bara suck.

Åh, jag längtar så himla mycket till torsdag och fredag. Torsdag = Emili kommer hem efter två månader från japan. WEIIIII. Fredag = Sarah kommer hem efter tre veckor från norrland. WEIIi! Äntligen. Saknar dem så otroligt mycket. Och snart får jag krama på dem igen. Hihi

Igår avmaskade jag Alpha. Det var faktiskt rätt roligt. Nyfiken som hon e så biter hon på allt, ja hon är som en hundvalp och givetvis var hon nyfiken på sprutan också och ville bita på den. Så smart som jag var så sprutade jag in det in munnen på henne när hon bet på den. Åh fy vad hon tyckte det var äckligt! Haha har aldrig sett henen göra en sådan min (JO, hästar kan göra miner) Men söt var hon i alla fall och hon verkade inte hata mig efteråt. Perfekt!

Så nu har jag haft lunch. Åt fil med banan och korvbröd med smör och skinka. Fatta hur gott det är att ha korvbröd som vanliga mackor. Ni alla borde prova! Känner redan vilken stirrvecka detta kommer bli och det är bara måndag vid lunch tid. Idag ska jag först hämta ut Alphas avmaskningsmedel sen träna Umka sen åka till Alpha sen åka hem till min mamma och gosa med min älskade Snuffe och sen ska jag springa. Okej jag måste gå och lägga mig i tid idag. Det kommer ju verkligen att hända..

Sen måste jag handla två speciella presenter till två mycket speciella personer. Till Ralph och Camilla. Det måste vara något riktigt bra. Och då menar jag inte bara bra utan riktigt bra. Får fundera ut något fint. Riktigt fint.

Jag har tre ord som kan sammanfatta min helg. Jobb, fest och trötthet. Jepp, det var dem tre orden det och den helgen det. Jag kan sammanfatta mig själv med två ord. Trött och utslagen. Det var dem orden det och dem meningarna det. Och det var slutet på detta inlägget.

Tack för att du alltid lyssnar och finns för mig

Det känns tryckt att ha människor som dig i mitt liv

Om en och en halvtimme befinner jag mig i kassan på B.

Jag: Gissa vad jag ska göra ikväll? Jobba på Bauhaus. Jippi jippi yeaj.
Camilla: Haha say what. Fan du är ett djur när det gäller jobb. Det finns ett liv också!
Jag: Ett liv? Finns det ett liv utanför Bauhaus höga betongväggar? WHAT?!

Shit alltså. Det visste jag inte. Har alltid undrat vad som finns där utanför..



FÖR VI E INTE NORMALA INTE NORMALA INTE NOOOOOOOOOOORMALA.

Okej jag e trött. Ha lite förstålse va.

Freeedaaaag! Fem dagar plus idag sen är jag ledig en dag. Tre dagar senare är jag ledig en vecka. Wiihuuu. Imorgon blir de fest och nästa fredag blir det ferre igen. Jag behöver festa. Behöver vara en liten partypingla för ett litet tag. Släppa loss och ha kul. Jag vet att det kommer bli så bra.

Nu tänkte även jag ge min åsikt om Ben and Jerry glass och eftersom jag inte är som alla andra så tycker jag inte att det var något särskilt med den. Dels var det alldeles för mycket glass (till och med jag tyckte det!) smakade inget särskilt och var SVINdyrt. Kändes som man kunde köpa vilken glass som helst i låda för mindre än hälften av priset och vara minst lika gott. Men ja, testar man inte får man ju inte veta. Tänk om det skulle ha varit så att det hade varit det bästa i mitt liv och så hade jag missat den smakupplevelsen. Men ändå surt att slösa 55 kronor på en glass jag tog fem skedar av. Plus dem där kinderäggen som smakade mycket godare när man var liten. Plus toffeefen, okej den var rätt god till frukost. Ja, mitt i natten handlade jag på Statoil för 128,50 kronor. INTE OKEJ.  

När jag nu har lugnat mina nerver för en stund tänkte jag tänka lite. Tänkte på personer man ser upp till och har som sina förebilder. Varför har ma just dem eller den som sina/sin förebilder/förebild? Det behöver ju nödvändigtvis inte vara någon äldre eller någon man känner men något speciellt är det nog med personen i alla fall. Vissa saker ser jag hos mina kompisar och beundrar dem för och på så sätt är dem förebilder i olika saker. Man kan alltid lära sig saker från varandra. Tex så har Sarah lärt mig att våga och stå på mig. Om det inte hade varit för henne så vet jag inte vem jag hade varit idag. Många av mina vänner har påverkat mig och lärt mig olika saker. När jag ett tag trodde att jag var ensam så visade det sig att så var det inte alls. Jag hade så oerhört många vänner som brydde sig om mig. Jag kommer aldrig glömma dagen jag låg på sjukhuset i min säng och det var fullproppat med vänner omkring mig. Jag var så trött att mitt i ett samtal så somnade jag bara. Men det kändes tryggt. Jag visste att dem skulle vara där när jag vaknade och finnas där för mig. Carro sa senare att hon hade sagt till någon "Det var ju otur att hon bröt benet men på ett sätt kanske det var bra så hon fick se hur många hon har som verkligen bryr sig om henne" Kanske hade hon rätt. Jag känner att jag hoppar lite bland ämnen men förtillfället hoppar min hjärna upp och ner. Och om  det är något jag har lärt mig av mina vänner så är det att det är okej. Det är okej att inte alltid vara på topp. Det är okej att inte alltid vara glad. Det är okej att vara ledsen och arg. Det trodde jag inte innan. Men det har jag lärt mig. Det är okej.

<3

Jag fattar inte. För det första är det nog inte meningen att man ska vara glad för länge. Jag tror inte det. För det andra tror jag inte det är lönt att vara i tid när man ändå alltid måste stressa in i det sista ändå. Jag e en sådan människa att jag stressar fast jag inte har brottom. Okej för det mesta har jag brottom för jag vill försöka få in så mycket som möjligt på en dag men det blir en ond cirkel. Böra andas Louise. Livet är för kort för att stressas iväg och inte hinna uppleva. Det jag verkligen ville uppleva i höst vet jag inte om det händer. Och om det är något jag varkligen hatar så är det att inte veta. Jag vet inte vad som händer. Vad jag ska göra eller någonting. Ja, det är hårt som fan. Jag tänker inte ljuga och säga att jag mår bra för min dröm för i år är total krossad. Och vad ska hända med mina hästar vill jag inte ens tänka på. Jag kanske var tvungen att sluta med den ena men det skulle vara mitt eget val. Nu blir det inte så. Nu blir det att jag blir tvingad till det, vilket inte är mitt eget val. Ja, för tillfället är mitt läge FUCKED UP!! Och jag kan inget göra förutom att vänta och hoppas.

Onsdag idag. Då är det bara två dagar kvar till det e ferre på G! Då återkommer vi till den stora frågan. VAD SKA MAN HA PÅ SIG?! Man vill ju vara snygg till max (HAHA, Camilla jag kommer alltid tycka att det är roligt) det blir så mycket roligare då. Eller nej, jag ångrar mig. Det blir lika roligt viket fall men man vill vara snygg, så e det. Jag funderar på att låna Camillas sak, något spetsaktigt. Eller får det bli shorts och ett linne eller kanske någon klänning eller kjol. Hmm. Funderar även på att göra sex on the beach istället för Bravo apelsinjuice/vodka. Nej det går inte. Jag måste ha min Bravo apelsinjuice/vodka. Annars vet man aldrig hur det går, hehe. Jag kör på båda. Funderar på att skippa Dooliesen denna gången då jag ändå inte tycker att det är gått förrän efter några drinkar när spriten inte smakar så mycket i det. När inte spriten smakar då e ju liksom allt gott. Kändes som jag inte behövde Doolies då kanske. Ajja, vi får se. Haha, vilken bra filosofi jag har.

Åh, jag fick ett så underbart samtal idag. Dock är det hemligt misstänker jag men jag tänker i vilket fall säga att jag mår så bra av underbara människor! Det känns verkligen som om det kommer bli så bra. Det ska bli roligt och spännande. Snart sätter det fart!



Min och Camillas sms koversation.
Jag: Postsnubben på jobbet vore något för dig.
Camilla: Va? Postsnubbe? Hur ser han ut?
J: Blond, rätt söt, lite äldre än oss skulle jag tro.
C: Bra! Har du pratat med honom?
J: Mina väl valda ord har varit hej, tack, ja, hejdå. Haha
C: HAHAHAHAHA. Vilka stötar.

Haha jepp, grovjobbet är gjort. Nu är det upp till det Camme;)

Helt plötsligt kom värmen tillbaka och det känns som sommar igen. Fast det är i ju för sig fortfarande sommar så då passar det ju ämdå bra men ändå. Ikväll ska jag träna alla tre hästarna och jag längtar! Känner mig sjukt taggad. Först ska jag ha bomövningar med Umka, sen ska jag hoppa Flisa och sen ska jag longera Alpha. Jepp det kommer bli en lång kväll men det ska bli kul. Får se vad lillan är på för humör idag. Förhoppningsvis på bra och "jag vill lära mig humör" eftersom det var mer "åh, måste vi hålla på med detta jag vill ju bara leka idag" förra gången. Haha hon är rolig hon. Men det är så det är med unghästar. Ena dagen går det strålande och nästa gång tänker dem inte lyssna för fem öre. Men det är det som gör det så speciellt med unghästar, man vet aldrig hur det kommer att gå. I ju för sig vet man aldirg det heller med vuxna hästar men man kan ändå på ett ungefär veta hur det brukar vara. Svårt att förklara.

 

Åh jag läste något som lät så himla gott. Håll i er. Vaniljmuffins med Marabou bitar i. Vattnas det i munnen eller vad? Svar: JAA! Och då kan man ju samtidigt passa på att baka chokladmuffins med Dumle för det ni, det är riktigt gott! Ja, detta ska jag lätt göra idag efter vår tur hos farmor och farfar. Ska skriva en inköpslista med det samma.

Just det jag var ju på Nova i fredags för jag skulle shoppa. Och jag måste säga att som vanligt SUGER utbudet! Jag hittade en mörkblå helt vanlig tröja. Jaha var det, det hela? Jepp. Fanns inget annat jag kunde tänka mig. Det blir till att hotta upp de kläderna jag har hemma med snygga associarer för några kläder finns det ju inte. Sen glömde jag ju att berätta om tävlingen med Umka. Det gick faktiskt helt okej. Kände att det var lite ostabilt ibland och så men kändes okej. Resultatet blev värre än vad ritten var. Nu ska vi åka iväg och tävla så fort jag är ledig! Sen kommer ju allsvenskan i höst med Flyinges lag med Flisa. Hur jag ska få ihop det när dem givetvis har valt att ha tävlingarna de veckorna jag jobbar blir ett projekt bara det. Suck men det går att fixa förhoppningsvis.

Man vet aldrig vad som händer.

Jag kan inte bestämma mig om jag tycker det är äckligt väder ute eller om det är mysigt. Å ena sidan regnar det och är rätt grått men det är fortfarande inte kallt = mysigt. Å andra sidan regnar det och kommer säkert börja ösregna när jag ska träna plus att jag kommer bli sådär klibbig äcklig av svetten för att det är så varmt. Det är en sak när det rinner svett, jepp du läste rätt jag är en aktiv människa som SVETTAS, men en annan sak när det klibbar svett. Rätt äckligt men ändå helt naturligt.

Tänker ta en lugn tur med Umka idag. Får se om hon håller med att turen ska var lugn, inte alltid vi tänker likadant. Sen ska jag mysa med Alpha. Jag tror hon också tycker om att mysa fastän hon inte vill erkänna det. Saknar min mys Snuffe. Men jag vet att hon har det bra uppe i Dalarna med Mynta och Eliza som hon kan busa med hela dagarna och ligga i soffan när morfar inte ser. Ja, hon har det bra. Men jag saknar henne så mycket. Känns konstigt att inte se sin hund varje dag nu när jag har flyttat till pappa. Jag menar jag har ju gjort det nästan varje dag i 8 år. Vill inte att hon ska få så stora förändringar och flytta med och jag är ju nästan aldrig "hemma" heller. Men hon är min bästa vän i alla lägen som jag älskar av hela mitt hjärta.
 

Jag och R ska bo i ett slott med gård när vi blir stora. Man ska sikta högt.

Kanske är jag inte mer än en människa. Kanske har jag också ett stop och en hjärna som inte orkar mer. En hjärna som är så fullproppat att det blir kaos så jag tillslut inte vet vad jag gör mer. Jag insåg det igår kväll och imorse. Helt plötsligt kändes det som om jag inte kunde bromsa, höll på att köra i i en bil för jag tappade kopplingen. I går kväll gjorde jag helt fel mat när jag var medveten om vad jag egentligen skulle göra. Visste att vi skulle äta stuvade makaroner och ändå handlade jag till korvstroganoff. Du kanske inte tror att det är så svårt, alla kan göra fel. Visst det kan dem men detta var något annat. Höll även på att backa på en kundvagn med en unge i. Jag tittade mig omkring och började backa, jag såg inte dem förrän dem var en centimeter från bilen och jag fick tvärbromsa. Visst, ibland ser man inte men min hjärna e fan inte med mig. Jag blev rädd för mig själv, grät en stund, torkade tårarna och körde sedan vidare. Jag e gjord av stål och härdad. Jag klarar mig själv och jag kan göra allt. Men vem har sagt att det är fel att be om hjälp? Mycket kan man klara själv men det går till en gräns.

Det är inte tiden som har betydelse, hur länge det har varit spelar inte så stor roll

Det som spelar roll är känslorna och hur förhållandet är

Aldrig har jag känt så här, aldrig har det känts så rätt som det gör med dig

Åh, vad jag tycker om dig