10.10 den 25 november.
Nä, om man skulle ta och göra sig lite männsklig? Typ duscha, äta, klä på sig och sminka sig. Det läte ju rätt bra alltså men jag kommer ju vilja äta först och jag kan ju inte äta lunch nu liksom. Nä, lika bra att vänta ett tag till. Har bestämt mig för att ta mig i kragen och åka till SACO-mässan idag och ta reda på lite saker. Hur det fungerar på dem olika skolorna och så. Vore faktiskt vara bra att få reda på en hel del då jag ska plugga till hösten. Ja, så får det bli!
Min lilla sötnos är världens sötaste! Jag älskar min Alpha!
Min lilla sötnos är världens sötaste! Jag älskar min Alpha!
Det där med killar och tjejer.
Innan ni läser nedanstående koversation så vill jag poängtera att jag inte har sagt att jag e tjock.
Jag: Alltså jag har gjort en upptäck.
Ralph: Jaha?
Jag: Alltså nederst på magen så går det ju upp lite liksom och det är inte för att man är tjock utan det är för att kroppen ska se ut så! Jag har tom sett på modellerna att det gör det.
Ralph: Okej. Men du är inte tjock.
Jag: Nä, men det säger du för att du är min pojkvän.
Ralph: Nej, det gör jag inte. Så du säger till mig att jag inte är tjock för at du är min flickvän?
Jag: Nej, men du är ju inte det.
Ralph: Okej.
Jag: Dessutom skulle du ha sagt att jag var tjock så skulle jag ha blivit ledsen.
Ralph: Men vill du att jag ska ljuga för dig då?
Jag: JA!!
Hallå, liksom. Klart att jag vill.
Jag: Alltså jag har gjort en upptäck.
Ralph: Jaha?
Jag: Alltså nederst på magen så går det ju upp lite liksom och det är inte för att man är tjock utan det är för att kroppen ska se ut så! Jag har tom sett på modellerna att det gör det.
Ralph: Okej. Men du är inte tjock.
Jag: Nä, men det säger du för att du är min pojkvän.
Ralph: Nej, det gör jag inte. Så du säger till mig att jag inte är tjock för at du är min flickvän?
Jag: Nej, men du är ju inte det.
Ralph: Okej.
Jag: Dessutom skulle du ha sagt att jag var tjock så skulle jag ha blivit ledsen.
Ralph: Men vill du att jag ska ljuga för dig då?
Jag: JA!!
Hallå, liksom. Klart att jag vill.
En gång var jag förkyld två gånger.
Ibland måste man stanna upp. Stanna upp och andas. Inte bara andas utan för en sekund också släppa alla sina tankar och känslor. Att bara känna att man finns och lever. Jag tror det är viktigt. Jag är en sådan människa som tar på mig hundra saker och har hundra olika tankar och känslor som jag går och bär på. Och ibland blir det bara för mycket. Då kan det vara skönt och släppa allting och känna att man inte kommer ramla. Det finns några att luta sig på. Man behöver inte gömma allting inom sig och bara bära med sig det. Man kan släppa taget och ändå känna sig hel. Ja, ibland behöver vi alla det. Man kan vara tuff och stark och endå få släppa en tår. Ibland behövs det.
Idag har jag städat lite och hittat tre av mina koftor, ett par skor, en klänning och den käre pannlampan som har varit försvunnen sedan evigheter. Nu fattas det bara en kofta! Och det är en ny kofta så jag vill verkligen hitta den. Jag har letat i bilen, i det som var min hästgarderob innan, i mitt rum och under sängen. Men jag hittar den inte. Igår var jag av med min sminkväska och jag kunde börja gråta eller svära över det. Letade i bilen, i mitt rum och i min väskan. Puts väck. Den låg under en säng. Jahapp. "Den som letar han finner" brukar det väl heta? Jag är mycket tveksam om detta budskap måste jag säga.
Idag har jag städat lite och hittat tre av mina koftor, ett par skor, en klänning och den käre pannlampan som har varit försvunnen sedan evigheter. Nu fattas det bara en kofta! Och det är en ny kofta så jag vill verkligen hitta den. Jag har letat i bilen, i det som var min hästgarderob innan, i mitt rum och under sängen. Men jag hittar den inte. Igår var jag av med min sminkväska och jag kunde börja gråta eller svära över det. Letade i bilen, i mitt rum och i min väskan. Puts väck. Den låg under en säng. Jahapp. "Den som letar han finner" brukar det väl heta? Jag är mycket tveksam om detta budskap måste jag säga.
Vi tänkte smart när det blev den 25:e.
Och då var förkylningen ett faktum. Tvätten i tvättmaskinen är också ett faktum. Det gäller att gilla läget.
Mamma: Så vad ska du ha på dig på Idol på fredag?
Jag: Who cares liksom? Typ byxor och en tröja.
Mamma: Jaha okej. Men tänk om ni får sitta där framme vid scenen eftersom ni är VIP?
Jag: Say WHAT?! Jag måste genast ut och leta kläder och bli snygg. Nu kom det till en helt annan nivå! Tänk om man kommer med på bild liksom.
Helt plötsligt blev löshåret, sotningen, den lilla klänningen och dem höga klackarna ett rent faktum.
Mamma: Så vad ska du ha på dig på Idol på fredag?
Jag: Who cares liksom? Typ byxor och en tröja.
Mamma: Jaha okej. Men tänk om ni får sitta där framme vid scenen eftersom ni är VIP?
Jag: Say WHAT?! Jag måste genast ut och leta kläder och bli snygg. Nu kom det till en helt annan nivå! Tänk om man kommer med på bild liksom.
Helt plötsligt blev löshåret, sotningen, den lilla klänningen och dem höga klackarna ett rent faktum.
Lördag när det känns som söndag.
Jag stör mig så enormt mycket på alla idioter i denna världen och jag kan bli så sjukt sur, arg och irriterad på dem. Nu ska jag sluta med det. Idioterna kommer att finnas kvar trots att jag är sur, arg och irriterad. Dem kommer alltid att finnas där. Varför lägga sin energi på det? Nä, verkar sjukt onödigt så nu slutar jag med det.
Idag har jag haft en snygg dag på jobbet. Jag passar bra i min röda Bauhausväst. Bara så att ni vet.
Snälla människor svara på mikrofrågan!!
Det ska vara sol och varmt idag! 9-10 grader. Gött, gött, gött! Särskilt när man sitter inne och bara tittar ut genom fönstret. Då är det riktigt härligt..Nej, jag ska inte klaga. Jag får faktiskt fredags frukost på jobbet idag.
Jag har funderat på en sak. Innan när jag hörde folk prata på radion i intervjuer var det alltid riktigt tråkigt då jag nästan aldrig visste vem dem intervjuade. Dem var ju alltid så gamla! Men nu! Nu har dem börjat intervjua kända bloggerskor i radion och då är det ju intressant och lyssna! Riktigt bra drag av radion måste jag säga. Men sen fick jag mig en liten tankeställare. Är det så att dem fakitskt har börjat intervjua yngre människor så den yngre generationen ska lyssna på intervjuerna eller är det så att jag har blivit gamal nog att känna igen folk på radion? Lite panik och ångest över det sista alternativet. Nej, vi stryker det. Jag är övertygad om att dem har valt att intertvjua unga för att unga ska lyssna. Eftersom jag är ung. Hehe.
Jag har funderat på en sak. Innan när jag hörde folk prata på radion i intervjuer var det alltid riktigt tråkigt då jag nästan aldrig visste vem dem intervjuade. Dem var ju alltid så gamla! Men nu! Nu har dem börjat intervjua kända bloggerskor i radion och då är det ju intressant och lyssna! Riktigt bra drag av radion måste jag säga. Men sen fick jag mig en liten tankeställare. Är det så att dem fakitskt har börjat intervjua yngre människor så den yngre generationen ska lyssna på intervjuerna eller är det så att jag har blivit gamal nog att känna igen folk på radion? Lite panik och ångest över det sista alternativet. Nej, vi stryker det. Jag är övertygad om att dem har valt att intertvjua unga för att unga ska lyssna. Eftersom jag är ung. Hehe.
Jag åt precis en GI bulle (Vad nu det ska vara bra för?)
Lugn. Jag åt en chokladkaka också.
Sitter och tittar runt på ASVH:s hemsida på alla kvalitets tävlingar och på Breeders (för er som inte vet är det stora tävlingar för unghästar). Blir så grymt sugen och motiverad. Och jag tycker det är otroligt spännande! Man vet ju inte heller om det blir hoppning eller dressyr. Självklart kommer jag att försöka kvala till Breeders i hoppning men skulle det visa sig att hon har en grym gång så kanske man tar dressyren? Vi får väl ta och se. Tihi.
Jag tycker det är bra att ha långsiktiga mål, mellansiktiga mål och kortsiktiga mål. Det riktigt långsiktiga målet är att med åren faktiskt komma med i SM. Dem mellansiktiga målen är att kvala till finalerna i dem olika Breeders tävlingarna och det kortsiktiga målet är att få diplom vid treårstestet. Och det ännu mer kortsiktiga målet innan treårstestet är att rida in henne. Självklart har jag små delmål under vägen som vi måste klara av för att klara delmålen för att klara dem stor målen. Men ska satsta stort. Man ska kämpa hårt. Man ska tro på sig själv. Man ska drömma. Drömmar kan bli sanna.
Sitter och tittar runt på ASVH:s hemsida på alla kvalitets tävlingar och på Breeders (för er som inte vet är det stora tävlingar för unghästar). Blir så grymt sugen och motiverad. Och jag tycker det är otroligt spännande! Man vet ju inte heller om det blir hoppning eller dressyr. Självklart kommer jag att försöka kvala till Breeders i hoppning men skulle det visa sig att hon har en grym gång så kanske man tar dressyren? Vi får väl ta och se. Tihi.
Jag tycker det är bra att ha långsiktiga mål, mellansiktiga mål och kortsiktiga mål. Det riktigt långsiktiga målet är att med åren faktiskt komma med i SM. Dem mellansiktiga målen är att kvala till finalerna i dem olika Breeders tävlingarna och det kortsiktiga målet är att få diplom vid treårstestet. Och det ännu mer kortsiktiga målet innan treårstestet är att rida in henne. Självklart har jag små delmål under vägen som vi måste klara av för att klara delmålen för att klara dem stor målen. Men ska satsta stort. Man ska kämpa hårt. Man ska tro på sig själv. Man ska drömma. Drömmar kan bli sanna.
För att jag inte rekomenderar det.
Jag har en fråga jag vill ställa till folket.
Om man sätter in mat i micron så väntar man ju tills den är klar. Tills den piper rättare sagt. Nu har jag en fråga.
Ska man ta ut maten när den piper?
Eller när den har pipt klart?
Detta är vi inte överrens om. För mig är det självklart att man tar ut maten dirket när den börjar pipa. Då säger ju mikron "jag är klar". Den säger ju inte "jag är klar när pipet är över" eller "jag är klar men vänta tills pipet är över". Eller??
Föralltid.
För mig har ridning aldrig handlat om att vara en "hobby". För mig har det alltid handlat om en livsstil och det är det. Det är så mycket mer än bara en sport. Inom hästar finns det så mycket mer än träning och tävling. Avel, skogsridning, försäljning, utbildningar, listan hade kunnat göras lång. Något av det finaste att hålla på med hästar är att man får en alldeles speciell vän. Hästen. Hästen ställer alltid upp för dig och skulle aldrig skada dig med vilje. Hästar är starka djur med starka peronsligheter. Dem är idivider. Man får känna en samhörighet som är alldeles speciell. Men detta med hästar är ingen dans på rosor. Det kräver hårt arbete. Mycket svett och slit, tidiga morgonar, sena kvällar. Iskalla vintrar och stekheta somrar. Men vet du vad? Det spelar ingen roll. Det är värt varende liten sekund av det. Ja, jag är en hästmänniska enda ut i fingertoppen och jag skulle aldrig någonsin byta ut det mot något. Det finns ingenting som är så bra som hästar, träning och tävling. Jag älskar det, varenda sekund av det.
Du finns i himmlen
Du finns i mitt hjärta
Jag kommer alltid bära dig med dig
Dem fina stunderna kommer alltid finnas kvar
Akleja, jag älskar dig föralltid
Akleja
Garantie
Natascha
Nairobi (Sally)
Flisa
Umka
Alpha
Ett steg till en bättre värld.
Ibland så tänker jag att jag skulle vilja föreläsa. Föreläsa för ungdomar på låg-, mellan- och hög-stadiet. Berätta vad man lär sig med åren med livet och hur dåligt faktiskt folk kan må när folk är dumma mot varandra. Jag tror på något sätt att en ung person har störra inverkan på barn när det gäller sånt än någon lite äldre. Jag tror det hade varit ett bra sätt för skolorna att sätta stop för mobbning och att man ska acceptera att folk är olika. Om man berättar redan i tidig ålder så följer förhoppningsvis det "tänket" med barnen när dem blir äldre också. Kanske skulle det då bidra till ett bättre samhälle där fler accetperade varandra.
Någonstans måste ju detta komma ifrån, att man "tittar konstigt" på vissa männsikor som man själv anser är lite udda. Var kommer det egnetligen ifrån? Varför gör man det? Jag tror att det kommer från dem vuxna, dem gör det och då gör barnen det också. Om man ändrar det i barnens ögon och tänk när dem är små så kommer dem ju ha det med sig när dem är vuxna och föra över det "rätta" tänket till sina barn osv. Jag erkänner att jag också har tänkt konstigt om vissa personer och ibland gör jag det nu med. Men skillnaden är att jag kommer på mig själv och kan rätta min tanke snabbt därefter. Det är okej att vara den man är. Om man själv accepterar sig själv, varför skulle inte andra göra det? Nä, det är en konstig värld vi lever i. Men alla kan hjälpas åt att göra den till någon bättre.
Jag anser att det värsta man kan göra är att bara gå förbi utan att försöka hjälpa till eller ingripa. Går man förbi så är man en medbrottsling anser jag. Jag kommer ihåg när jag klickade in på massa olika bloggar och läste om någon som mådde väldigt, väldigt dåligt i högstadiet och visste inte hur hon skulle klara det. Först klickade jag bara vidare men blev förbannad på mig själv och klickade tillbaka. Skrev några rader till denna tjejen om att det blir bättre. Gymnasiet öppnar nya chanser och kan förändra hela sitt liv. Du kanske tänker att "det vart väl inte något särskilt jag gjorde". Det var ingenting jättestort men det var i alla fall något. Tänk på det nästa gång du går förbi någon som inte verkar må så bra eller har svårt för något eller något liknande. Gör något. Säg en snäll kommentar, hjälp vederbörnade på något sätt. Tänk på vad du själv hade uppskattat att någon hade gjort för dig om du mådde så som personen gör. Ingen kan göra allt men alla kan göra något.
Någonstans måste ju detta komma ifrån, att man "tittar konstigt" på vissa männsikor som man själv anser är lite udda. Var kommer det egnetligen ifrån? Varför gör man det? Jag tror att det kommer från dem vuxna, dem gör det och då gör barnen det också. Om man ändrar det i barnens ögon och tänk när dem är små så kommer dem ju ha det med sig när dem är vuxna och föra över det "rätta" tänket till sina barn osv. Jag erkänner att jag också har tänkt konstigt om vissa personer och ibland gör jag det nu med. Men skillnaden är att jag kommer på mig själv och kan rätta min tanke snabbt därefter. Det är okej att vara den man är. Om man själv accepterar sig själv, varför skulle inte andra göra det? Nä, det är en konstig värld vi lever i. Men alla kan hjälpas åt att göra den till någon bättre.
Jag anser att det värsta man kan göra är att bara gå förbi utan att försöka hjälpa till eller ingripa. Går man förbi så är man en medbrottsling anser jag. Jag kommer ihåg när jag klickade in på massa olika bloggar och läste om någon som mådde väldigt, väldigt dåligt i högstadiet och visste inte hur hon skulle klara det. Först klickade jag bara vidare men blev förbannad på mig själv och klickade tillbaka. Skrev några rader till denna tjejen om att det blir bättre. Gymnasiet öppnar nya chanser och kan förändra hela sitt liv. Du kanske tänker att "det vart väl inte något särskilt jag gjorde". Det var ingenting jättestort men det var i alla fall något. Tänk på det nästa gång du går förbi någon som inte verkar må så bra eller har svårt för något eller något liknande. Gör något. Säg en snäll kommentar, hjälp vederbörnade på något sätt. Tänk på vad du själv hade uppskattat att någon hade gjort för dig om du mådde så som personen gör. Ingen kan göra allt men alla kan göra något.
Idag är en sådan där riktigt KAKdag!
Det här med drömmar. Nu menar jag inte drömmar utan drömmar man drömmer om på natten. Ja, sådanna drömmar. Själv har jag oftast marddrömmar eller väldigt konstiga drömmar. Kanske drömmer en härlig dröm en gång om året max (Nej Camilla, inte OM max. Hehe. Internt. Sorry, men kände att jag var tvungen). Men vilket fall var det inte det jag skulle skriva om utan drömmar i sig. Hur kan hjärnan bilda människor som man kanske aldrig har sett? När man drömmer om folk som man aldrig någonsin har sett eller så. Hur kan hjärnan göra det själv? Eller är det så att man har sett alla dessa många människor någon gång under sitt liv men att man själv inte medvetet lägger märket till dem men att hjärnan lägger dem i ett fack och tar fram dem när man drömmer? Kan det faktiskt vara så? Jag har ingen aning men man blir ju en aning fundersam.
Jag känner at jag måste börja ta bilder. Bilder på saker och ting. Det är roligt att se på bilder. Ska bara se till att fixa min kamera så den slutar att ta typ blåa bilder. Pernilla kan du något om detta kanske?? Hjälp!
Jag känner at jag måste börja ta bilder. Bilder på saker och ting. Det är roligt att se på bilder. Ska bara se till att fixa min kamera så den slutar att ta typ blåa bilder. Pernilla kan du något om detta kanske?? Hjälp!
Då var det dags att snygga till sig lite.
Till en början måste jag igen påpeka att jag har världens bästa häst! Löshoppningen igår gick så underbart bra! Lugnt, fint och med självförtroendet på topp hoppade Alpha strax över 1,10. Min häst är bäst! Och lastningen på hemvägen gick superbra. En alldeles perfekt avslutning inför vintervilan nu. Nu ska min häst få gå och vila och bara ha det skönt i några månader. Men var inte oroliga jag håller mig sysselsatt ändå. Har börjat rida en häst till nu som står i stallet, så jag håller mig sysselsatt ska ni veta.
Om man skakar min mobil hör man att något är löst där inuti. Inte stabilt. Den fungerar fortfarande.
Om man skakar min mobil hör man att något är löst där inuti. Inte stabilt. Den fungerar fortfarande.
Jag vill inte se ut som en krov.
Igår var jag och Sarah en sväng på Burlöv och då hittade jag nedanstående klänning från Bikbok. Den satt faktiskt väldigt bra men det enda jag tvekade på var dragkedjan i ryggen. Efter lite tvekande har jag nu bestämt mig att det är snyggt men vi har ett problem till. Då man tex dansar så är man ju inte stilla. Är det inte ganska stor risk att dragkedjan i ryggen kommer korva sig då? Någon som vet? Hjälp!
Hungrig!
Denna ständiga oro. Detta som ständigt dyker upp i mitt huvud. Denna rädsla för vad som kan finnas där. Denna hemska tanke på vad som kan vara fel. Jag blir galen av att tänka på det. Ibland vill jag att det ska bli den dagen nu så man får veta. Ibland vill jag verkligen inte att det ska bli den dagen man får veta. Tänk om man får veta något man inte vill veta. Men oftast, väldigt ofta, blir det bra. Min pojkvän sa "Vad som än händer finns jag där för dig". Det kändes tryggt att veta det. Och jag är stark. Jag kommer klara det vad det än är. Så är det bara.
Igår tränade jag Alpha för min dressyrtränare och det var så kul! Fick bekräftat att jag gör alldeles rätt med det jag har gjort hittills och fick lite tipps och så. Det var en så himla skön känsla att veta att jag är på rätt spår. Blev så himla glad! Jag har ridit många unghästar men aldrig från scratch så det var riktigt skönt att veta. Tack Emelie! Idag ska Alpha löshoppas och sen ska den lilla vila i två månader. Vinterlov ett litet tag och sen tar vi upp träningen till våren och har treårstestet i sikte!
Igår tränade jag Alpha för min dressyrtränare och det var så kul! Fick bekräftat att jag gör alldeles rätt med det jag har gjort hittills och fick lite tipps och så. Det var en så himla skön känsla att veta att jag är på rätt spår. Blev så himla glad! Jag har ridit många unghästar men aldrig från scratch så det var riktigt skönt att veta. Tack Emelie! Idag ska Alpha löshoppas och sen ska den lilla vila i två månader. Vinterlov ett litet tag och sen tar vi upp träningen till våren och har treårstestet i sikte!
091115
Nej, nu tror jag att jag ska gå och lägga mig faktiskt. "VAAA?! Klockan 19.10?" Javisst. Jag är trött. Men först ska jag hänga upp mina byxor på tork och äta majskolv med smör. God natt people!
Tack för maten.
Åh, jag har köpt ett så himla snyggt läppstift! Ett sådär riktigt rött och fint. Jo, det är fint! Känner mig som en liten ung dam. Haha. Bara dem där fina manikyrnaglarna, som jag bara kan drömma om, som fattas. Det går helt enkelt inte att ha det i stall. Det blir inte brao.
Igår såg jag och Camilla 2012. Vad ska man säga? Amerikansk. Det fick vara ordet på den filmen. Har ändå hunnit med så sjukt mycket denna helgen och jag har varit ledig. Helt galet må jag säga. Som jag sa har jag fått gjort väldigt mycket så nu är det mer eller mindre "bara" bilen och rummet kvar.. Vill inte, vill inte, vill inte. Finns absolut ingenting som motiverar mig att städa de två ställena. Du kanske tänker "men det blir ju fint sen och det är ju bra". Jovisst, för en dag. Men sen då? Sen ser det lika dant ut igen. Lööönt. Okej, jag är av med lite grejer. Kanske jag hittar dem om jag städar. Kanske.
Igår såg jag och Camilla 2012. Vad ska man säga? Amerikansk. Det fick vara ordet på den filmen. Har ändå hunnit med så sjukt mycket denna helgen och jag har varit ledig. Helt galet må jag säga. Som jag sa har jag fått gjort väldigt mycket så nu är det mer eller mindre "bara" bilen och rummet kvar.. Vill inte, vill inte, vill inte. Finns absolut ingenting som motiverar mig att städa de två ställena. Du kanske tänker "men det blir ju fint sen och det är ju bra". Jovisst, för en dag. Men sen då? Sen ser det lika dant ut igen. Lööönt. Okej, jag är av med lite grejer. Kanske jag hittar dem om jag städar. Kanske.
Bara en liten tanke i det stora hela.
Nu har jag tänkt igen. Tänkt på alla dessa bloggare som lägger up massa redigerade bilder, snackar om bantining i vartannat inlägg, bloggbråkar med varandra, skryet om hur mycket pengar dem har osv. Ja, ni vet den gruppen männiksor. Jag tror att dem är så fruktansvärt osäkra på sig själva så dem vet inte vad dem ska ta vägen. Oftast är det ju så. Dem som tror att dem är störst, bäst och vackrast, dem har oftast något att dölja, något svårt dem går och bär på. Men dem döljer det. Döljer det för omvärlden och tror ingen ska förstå. Men ibland får även dessa "känslomässiga" sidorna hos dessa människor fram. När dem visar sitt riktiga jag. Oftast har vi alla något att dölja och kanske är osäkra på något men inte behöver man kalla varandra hemska saker för det eller få tusentals unga läsare som läser deras bloggar att börja banta och känna att det enda man duger som är plastikopererad, sönderblekt hår och sönderbränd hud. Nej, dem borde vara smarta och omvandla sin blogg till något bra. Ja, jag tycker Blondinbella ska ha stor cred för det hon har gjort. Omvandalt sin blogg till en självkänsla blogg och hon visar att hon är också bara en männsika. Jepp, vissa är smarta dem! Andra, lite mindre smarta.
Jag tänker inte ens nämna att det är fredagen den 13 idag.
På en vecka har jag kört fel tre gånger men inte sådär på riktigt fel utan bara fel. Två gånger har jag fortsatt att köra mot Flisa istället för att svänga av mot Alpha och nu till jobbet körde jag mot Ralph istället för att svänga av mot jobbet. Alltså så himmla onödigt liksom. Det är inte det att det är en liten gata så man kan vända efter någon meter. Nej nej, man måste köra flera kilomter längre fram för att sedan kunna köra tillbaka samma väg. Gaah. Man förlorar både tid och pengar. Skit.
Idag är det fredag vilket innebär fredags frukust på jobbet! Nice. Men jag litar inte helt på deras val av bröd (tänk om dem skulle ha köpt sådant där mörkt riktigt nyttigt bröd, USCH!! Inget för mig) så jag tänker köpa mina bullar över gatan ändå. Hoppas dem har gott pålägg i alla fall. Förresten har jag typ börjat äta ust på macka. Jag kan inte riktigt bestämma mig för om det är gott eller inte. Men det ser lite mer aptitligt ut att äta än med bara smör. HAHA, sen när har jag brytt mig om hur det ser ut det som jag äter? Shit, jag håller verkligen på att förändras.
Idag är det fredag vilket innebär fredags frukust på jobbet! Nice. Men jag litar inte helt på deras val av bröd (tänk om dem skulle ha köpt sådant där mörkt riktigt nyttigt bröd, USCH!! Inget för mig) så jag tänker köpa mina bullar över gatan ändå. Hoppas dem har gott pålägg i alla fall. Förresten har jag typ börjat äta ust på macka. Jag kan inte riktigt bestämma mig för om det är gott eller inte. Men det ser lite mer aptitligt ut att äta än med bara smör. HAHA, sen när har jag brytt mig om hur det ser ut det som jag äter? Shit, jag håller verkligen på att förändras.
Time.
Imorgon är det dags för min och Flisas sista tävling. Usch, lyssna på ordet sista. Det känns så oerhört konstigt men tyvärr är det sant. Men det ska ju liksom vara jag och Flisa på tävlingsbanorna, det är bara så det är. Men tiderna förändras. Flisa är med föl och får inte tävla mer nu till fölningen. Fast det är sorgligt och det känns oerhört tråkigt så är jag så tacksam över den här tiden jag och Flisa har fått tillsammans. Jag har lärt mig så oerhört mycket och jag tog mig tillbaka. Utan Flisa skulle det aldrig ha gått. Hon har fått mig och tro på mig själv och jag har fått ett sådant samband med henne. Ja, ett samband med en fin häst. Ni som inte är hästmänniskor kan nog aldrig riktigt förstå detta underbara samband man faktiskt kan få med en häst. Det är något helt underbart som inte går att gemföra med något annat. Imorgon rider vi snabbt och felfritt och tänker plocka hem två vinster! Vore en perfekt avslutning på det hela så då får vi göra det. Vill tacka Flisas ägare, Anneli, som har gett mig chansen att få rida hennes häst. Tusen tack! Människor kan vara underbara, Anneli är en sådan människa.
Två helt onödiga fakta saker.
Fakta onödigsak 1
Innan när jag var yngre, typ 15-16. Ville jag att tröjorna skulle sitta TAJT och helst vara v-ringade. Nu, när jag är större, vill jag att tröjorna ska sitta SLAPPT och upp till halsen. Fatta hur skönt det är. Men notera att jag inte menar ÖVERslappt a la pyamas. Utan bara slapp tröja.
Fakta onödigsak 2
Om jag skulle få önska mig något så vill jag ha en Whitaker hjälm. En sådan där för 3000. Ja, helt onödigt eftersom jag redan har en hjälm. Men om jag skulle få önska mig något onödigt så skulle det vara det. Ååååh den är så sjukt snygg och mitt huvud har blivit normalt så även jag ser snygg ut i en sådan hjälm. Bara ifall ni ville veta.
