Turen i snön

Eftersom jag ligger en dag efter med vad jag gör med Alpha så tänkte jag nu berätta vad jag gjorde igår. Då jag inte har en sadel som passar kan man rida barbaka (utan sadel) och det var precis det jag gjorde igår! Första gången jag gjorde det och då har hon inte haft en ryttare på sig på ca tre veckor. Jaja, kalla mig galen. Jag skrittade i stora gräshagen där det är snö och fruset. Och det var så mysigt. Solen sken och snön glittrade. Det bästa var att hon gick att ställa! Gick på tygeln och hade inga problem med att jag satt där uppe på henne. Det var en underbar känsla. Ett litet steg i sig men ett stort steg för oss. Tänk så glad man kan bli av en skrittur!
*


Vägen tillbaka

Efter lite tänkande så har jag bestämt mig för att detta ska bli en rehabliteringsblogg och senare en tränings och tävlingsblogg. Ni ska få läsa om vägen tillbaka till där vi slutade och vägen till Globen. Varken rehabliteringen eller Globen kommer ske under en natt eller två men i det långa loppet så ska jag visa er. Det går bara man vill. Men nu fokuserar jag endast på att Alpha ska bli frisk.

Hästar är precis som andra djur, djur som inte kan tala. Många gånger har jag önskat att hon kunde berätta för mig vad som är fel för jag vill ju så gärna hjälpa henne. Jag tar hela historien från början till där vi är nu.
*
Då jag hade mycket i höstas, började skolan, renoverade och flyttade in i lägenheten så hade jag inte all den tid jag ville ge till Alpha och beslutade mig att lämna bort henne till en beridare någon månad. Till en början gick det bra, hon gick framåt. Men sen började det kludda. Hon tappade skor, fick vänta onödigt länge på hovslagaren, i vanliga fall gör det ingenting när dem tappar en sko men hon var ju på boot camp som kostar massa pengar och att hon inte kan röra sig då är inte så bra. Tillslut fick hon nya skor och skulle börja ridas igen. Då blev hon sparkad eller något liknande så hennes ben svullnade upp så mycket så man nästan trodde det var av. Det var det inte och efter några dagar var svullnaden nere och hon haltade inte. Beridaren började rida henne igen men något var fel. Hon stegrade så fort man bytade varv och blev bara värre ju längre tiden gick. Bokade tid till veterinär.
*
Visade sig att hon var halt på tre ben och ont i ryggen. Inte direkt det man vill höra men det var ju helt klart att hon hade ont. Det var bara till att börja gå med henne varje dag tills återbesöket. Vid återbesöket var hon bara "lite" halt på ett ben och behandlades för det igen. Vid nästa återbesök igen friskförklarades hon. I två veckor var hon som en dröm att rida. Positiv och glad, precis som min Alpha var. Men efter två veckor hade gått började det igen. Stegringarna kom titt som tätt och hon ville inte gå framåt. Jag åkte till en IR terapeft och hon behandlades för blandanant ryggen igen. Visade sig även att bäckenet var snett på muskelnivå.
*
Det blev bättre i ca 5 dagar men sen började det igen. Tänkte att det var bra att ta ut en kiropraktiker som fick komma och titta på henne. Det tog tid innan jag hittade en kiropraktiker som ville ta emot mig och som hade tid. Under denna tiden fortsatte jag att rida henne fast det inte var det minsta kul. Ni förstår säkert att det inte är speciellt roligt att rida en häst som inte vill gå framåt, kan stegra sig när som helst och som inte vill ställa sig i nacken eller halsen. Men tillslut gjorde det så ont i mig att rida henne så jag gick med henne istället.(Ni hästmänniksor förstår varför man måste rida dem ändå, orkar inte förklara varför man "måste" det). När kiropraktikern kom så berättade hon att hon satt fast i hela ryggen, ryggen var som en planka, kotorna satt fast i halsen och nacken, inte så konstigt att hon inte ville böja sig överhuvudtaget. Hon svarade bra på behandlingen men det är helt ofattbart hur veterinären som jag hade kunde friskförklara ryggen. Hur är det möjligt?!
*
Nu har det gått lite mer än en vecka sedan kiropraktikern var här och vi väntar på återbesöket. Vi gör våra stretchövningar varje dag och rör på oss lite. Fram till i förr går var jag ute och power walkade med Alpha varje dag, puh säger jag bara! Vilken skritttakt denna hästen har. Speciellt på hemvägen kan jag meddela! I väntan på tiden hos sadelutprovaren så får jag göra saker från marken.
*
Nu är jag bara en dag ifrån där vi är nu. Igår tömkörde jag och det gick väl sådär. Vet inte riktigt hur jag ska göra ibland men Alpha är för det mesta snäll och försöker göra något fast matte inte har riktigt koll. Känner att en kurs i tömkörning inte hade varit helt fel! Speciellt när man har en så ung häst som inte har gjort det innan. Då är det icke så lätt kan jag tala om.
*
Nu har ni hela historian i korta drag. Det är såhär mitt senaste halvår har sett ut. Lite mer än två veckor har jag kunnat rida när det har kännts bra. Det är en lång väg kvar. Men vi kommer kämpa. Kämpa tills det blir riktigt bra. Ni är välkomna att följa mig och Alphas väg tillbaka.
*
Tömkörning i paddocken

miss it

Jag saknar det, jag saknar det så det gör ont.
Men snart, snart är jag uppe i sadeln igen.

In My Heart





In my heart
there will always be a place
for You for all my life
I'll keep a part
of You with me
and everywhere I am
There You'll be



Can't stop now

Jag förstår inte hur det alltid kommer sig att när jag väl har lagt fram alla ekonomiböcker, tagit fram miniräknaren och "laddat" upp för tentaplugg då plötsligt sitter jag här framför datan eller städar eller plockar disk eller någonting annat. Så här var det inte i gymnasiet. Motivationen är inte på topp kan jag säga. Fast ärligt talat var den det innan också? Jag brukar vara bra på att få saker gjorda men för att få detta gjort måste jag verkligen ta tag i min krage ordentligt! Kanske om jag hade lite choklad skulle det vara lättare...

vitt

Fast det är svinkallt ute så skiner solen och det gör att det faktikst är lite småmysigt. Även om jag helst skulle vilja ha vår. Eftersom vi har skjutsats rakt in i den svenska vintern på någon vecka känns sommaren oerhört långt borta och det känns konstigt att tänka på att man redan nu i skrivande stund måste börja tänka på semester! Vilka veckor man ska ha och vad man ska göra. Men i ju med detta så känns faktiskt inte sommaren så långt borta som den gjorde imorse när jag tittade ut genom fönstret och taken var vita av snö, gnistrande snö då solstrålarna sken på taken.
*
Min Alpha

den känslan

Känslan av att galoppera på ett fält med leendet upp till öronen och tårarna rinnande från vinandet av vinden känns väldigt långt borta för stunden. Hoppet finns och det är det sista som lämnar än och det kommer inte att lämna mig. Det är jag säker på.

livets goda

Då jag inte har shoppat på vääldigt länge och inte hittar något intressant i affärerna har jag fastnat lite för det här med nätshoppning, mycket farligt. Än så länge är min lista inte så stor men den fylls snabbt på. Har lite bilder som följer nedan. Hissar eller dissar ni dem?
Denna lampa hade passat så bra i vardagsrummet. Inte speciellt klassisk och bryter av det hela lite. I like it! (Bild från ikea.se)


Så himla fin blå färg på denna tunika. (Bild hm.se)

DÖläckra pumps! Har ett sådant måste-ha begär när jag ser dem! Även fri frakt nu. Kanske borde man slå till? (Bild nelly.se)

önskar jag visste

Så många frågor men inga svar.
Vill hjälpa, vill säga att allt kommer blir bra.
Det ska det bli, det kommer det att bli.

Vissa försvinner andra återstår

Jag är alltid av med något men på två dagar har jag hittat tre saker! Grymt bra. Hittade mitt skärp till jackan i underklädeslådan, vet inte hur jag kom på och leta i papperskorgen under skrivbordet men där låg min BH och under min kompis soffa låg mitt diadem. Det är inte ens lönt att lägga energi på hur dem kom dit. Och det är inte lönt att leta. Sakerna får komma fram när de vill. Två av de saker jag saknar mest av de som är borta är min pincett och min hood tröja från studenten. Vet någon vart dessa kan vara VV kontakta mig! Och nej de är inte i bilen ;)

Året som gick

Egentligen tycker jag det är lite onödigt med års summering men eftersom ni så gärna vill ha det, ja jag vet det, så ska ni även få en på den här bloggen.
*
Vet inte riktigt hur jag ska beskriva 2011. Det har varit ett stort år. Det började med att jag fick heltidsschema och kunde känna mig trygg för åtminstone ett halvår. Slippa känna nervositet för varje dag om när man skulle få jobb nästa gång. Verkligen en lättnadskänsla. Jag jobbade på som en galning och kände att jag växte med jobbet. Kommer såväl ihåg på mitt utvecklingssamtal på jobb i våras när jag satt där och fick så mycket beröm och det slutade med att jag visade papper för tjänstledighet inför hösten för att plugga.
*
Jag vet inte vem det kom mest som en chock för. Mig eller min chef? Men jag hade bestämt mig. Kommer jag in så ska jag börja plugga. Och det gjorde jag. I höstas började jag plugga på Malmö högskola och jag får säga att det känns mer än konstigt att sätta sig tillbaka i skolbänken igen. Och de som säger att det är slött i skolan, undrar verkligen vad de går för linje. Förstår inte dem som tycker det är skönt att plugga. Jo, för visso man har mycket fritid, så kallad självstudier, men det är ju bara det att det hade ju varit bra om man verkligen pluggade då och slapp jäkta som en galning inför tentorna och arbetena som ska skrivas. Jaja, nog om skolan.
*
Det största som hände under året var att jag och min pojkvän köpte en lägenhet tillsammans och därmed blev sambos. Det är absolut en av de lyckligaste dagarna i mitt liv när vi skrev på kontraktet. Jag har sagt det förr och säger det igen. Jag kan fortfarande inte riktigt förstå att det är på riktigt.
*
2011 var det året Alpha fyllde fyra och vi fick börja tävla. Vi har varit på många pay and jumper men goda resultat, och några mindre goda. Men jag ser verkligen fram emot 2012 då vi kommer ta revanch mot föregående år. Här ska det tränas och tävlas för fullt!
Det var som min tränare sa: It's going to be a kick as year for you!

Thats it.

Hur långt det är att gå beror helt och håller på vad man har för skor.

Verkligheten är förvrängd




"What a crazy day. I woke up like a possum and now I'm a mammut"

dan före dopparedagen

23:e december. Nu går tiden undan. Mycket som står på schemat idag. Först stallet och rida ut Alpha med sällskap. Sen ska jag snabbt som vinden åka till entre och hitta ett par pumps som jag ska få i julklapp. Kom på att jag inte har några svarta pumps! Har slängt alla. Hur genomtänkt var det? Hmm.. Sen är det mot jobb som gäller och när varuhuset stänger är det hem och städa. Helst inte hela natten. Vill gärna kunna njuta av dagen imorgon och inte känna mig som ett dött lik. Helst inte. Men det ordnar sig. Imorgon är det första julaftonen i vår lägenhet. Mys på högsta nivå. Kanske dags att tända det fjärde ljuset då? Hihi bättre sent än aldrig.

tomteluvan

Dan före dan före dopparedagen. För det är väl dopparedagen som är julafton? Alla julklappat är inhandlade och inslagna. Outfiten är nästan bestämd. Det som fattas är duschning och rakning av ben så man slipper se håret sticka ut genom strumpbyxorna. Men det och duschningen ska inte göras förens på självaste julafton. Julaftonen ska ju hedras!

Ni är underbara mina underbara vänner <3

true

tr

Glasskålar i porslin

Det har precis varit lucia och det är lite mer än en vecka kvar bara till jul. Vart tar dagarna vägen? Försvinner snabbare än man hinner se dem. Har inte riktigt fått in någon riktig julkänsla än. Trots lussebak och inslagna julklappar känns det inte. Ajja, det kommer säkert till julafton i alla fall. En sak jag länge har funderat på är att varför finns det inte frusta lussebullar? Det finns ju frusta kanelbullar. Kanske en ny affärsidé på gång? Finns bara ett liiiitet problem. Vem ska baka dem där lussebullarna? Inte är det jag i alla fall. Men antar att det finns maskiner för sådant.

varför variera det goda?

Dagens mat:

Frukost- två lussebullar och oboj
Lunch- korvstroganoff med makaroner
Kvällsmat- korvstroganoff med ris
Kvällsfika- två lussebullar och oboj

lyckan till korven

Lyckan som uppstår när man har bävrat hela dagen för att man vet att man bara har en halv falukorv därhemma a la 400 gram och vet att den inte kommer räcka. Eller jo men precis typ liksom. Man bara vet att man kommer inte bli helt mätt och är redan besviken över det sen innan. Och när man börjar skära upp korven till korvstroganoffen och upptäcker att det var ju hälften av 1500 grams korv! Wieeehu! Lyckan var fulländad.

Kärlek

When it's love
Those words, They never go away
They live on, even when we're gone







Tidigare inlägg Nyare inlägg