Lunch?

Idag har det snöat hela dagen. Man tittar ut på de hurtiga männsikrona som snabbt skyndar förbi för att komma fram dit dem ska. Ser hur våta dem blir och tänker att snart är säkert deras strumpor våta av all snö. På något sätt är det endå lite fridfullt med snö. Det liksom är så vitt. Ingen gråskala utan det är snö liksom. Vit snö. Det är kallt, det är vinter och snart är det jul. Det bara är så liksom. Vitt igen. Ibland är saker svart på vitt. Jag brukar inte gilla att se det så. Jag brukar försöka se saker och ting i en gråskala. Men självklart är det vissa saker som jag ser vitt. Jag älskar Alpha, mina vänner, Snuffe och Ralph. Det är vitt på svart. Där finns det ingen gråskala. Kärleken är starkast.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback