Lollo

Jag har hört att det är bra med protein:

 

Idag åkte jag kollektivtrafik. Något jag inte kommer att göra om på lång tid. I alla fall inte om jag själv får bestämma. För det första så är ju bussen alltid sen, förutom när den är för tidig så man måste kuta till bussen, bara där har vi ju första irritationen. Och eftersom det är så svinigt kallt så fryser man ju häcken av sig medan man väntr på den där jäkla bussen. När bussen väl kommer och det är massa med männsikor som ska på, vad tror ni händer när det är min tur? Jo, givetvis stängs dörren till bussen då och busschaffören säger "Tyvärr, fullt!" Tänk för att NÄ det var det inte. Kunde folk gått ihop så skulle alla kommit med bussen, i alla fall jag. Men nähä. Så detta betydde alltså att jag frös ytterliggare! Och graden av irritation ska vi inte tala om. Sen är det massa med människor på bussen och folk trängs hit och dit och blir närgågna. Lets face it: Alla är inte lika fräsh som jag. Gaah. Detta var en traumatiskt upplevelse så hädanefter tar jag bilen! Även om det kostar alldeles för mycket i dum parkeringsavgift, jag slipper iaf människor, ofräscheter OCH att frysa medan jag väntar. Det är ett givet val. Vet inte ens vad jag tänkte med att åka buss i första hand. Kanske var det pengarna och miljön. Men det är slut med det nu.

 

Jag skapade mig min egen "mineral rouge"! Det fanns mer "mineral roughe" förr.

 

Det räcker inte med att säga att jag har spenderat några timmar i mitt liv över att grubbla, det skulle vara en stark underdrift. "Några timmar" är snarare i bestämd form "oftantligt alldeles för många timmar". Jepp, jag är en riktigt grubblarinna. Jag vänder och vrider på allt från vad jag ska ha till kvällsmat till om jag ska köpa dem där skorna till vad jag har för känslor om något. ALLT som går att vrida på och inte går att vrida på- det vänder och vrider jag garanterat på. 

 

Ofta blir jag förbannad på mig själv. Varför måste jag grubbla på precis allt? Det är ju bara att ta ett jäkla beslut, stå vid det, göra det och glömma det sen. Just det ja. Om det bara vore så enkelt. Det kanske till och med är så enkelt. Jag önskar att det vore det. För "oftanligt alldeles för många timmar", är oftanligt alldeles för många timmar att grubbla på. Men jag kan ändå inte låta bli. Vad hade hänt om jag hade valt något annat i just något sammanhang som jag aldrig kan berätta att jag grubblat lite för länge på? Det är något jag kommer få leva med att jag aldrig kommer att få veta, därför bara till att glömma. Okej, jag glömmer. Men jag grubblar lite till. 

 

 

 

Jao.. Då är det såhär igen va att jag har det här problemet som kallas koncentrations svårighet.. GAH. Fattar inte att det är samma sak om och om igen. Fast denna gången är det värre än förra. För nu är det inte bara det att jag verkligen inte orkar eller vill tentaplugga utan nu fattar jag verkligen inte heller. Känslan är SÅDÄR va. Suck. Stort Suck. Till och med ett STORT Dubbel Suck på det. Suck. Men något som är precis som vanligt är att jag gör ju allt annat än  det jag borde göra.. när jag tänker att jag ska leta upp något smart på internet som kan hjälpa mig att förstå.., seriöst- vem försöker jag lura? Jag skriver det jag undrar trycker enter men helt plötsligt är det så många andra, mycket trevligare, fönster som har öppnats med mycket mer intressant information än det jag egentligen sökte efter. Ofta är det helt betydelselös information, men det gör inget. Det är ändå så mycket bättre information. Nä, om jag skulle gå tillbaka till det där andra fönstret..där jag faktiskt skrev det jag undrade över och som jag verkligen behöver svar på. Ja, kanske det. Kanske borde jag det..

Helgen har flugit förbi i en rasande fart och vipps så är det måndag morgon igen. Och tentaplugget är igång igen. Happy face..nja, kanske inte det nej. Men finns inte så mycket att göra åt saken. Frågan är vad man ska ha på sig idag..kanske en tröja? Ja absolut, en tröja får det bli.

 

Under helgen fick jag ett sådant ryck att jag har julpyntat hemmet. Jepp, jag vet att det är alldeles för tidigt och jag har aldrig någonsin gjort det såhär tidigt innan (brukar (dvs om jag julpyntar över huvudtaget) pynta ca den 20-23 december..) MEN givetvis har jag mina anledningar. Jag tänker såhär va att julpynt=december=ska jobba mycket=går alltid så fort=året är snart över=går mot ljusare tider=hoppas på att nästa år blir bättre=bli glad. Typ så. Jag tycker det är en bra plan! Och nej, jag har inte gjort adventsljusstakengrejen ännu, den får vänta. Och jag måste köpa en ny stjärna fast någon insisterade på att jag inte fick köpa någon ny utan skulle tillhandahålla mig den gamla. Någon lär väl ändå inte märka om jag köper en ny?

 

 

 

 

Nu vore det ju fint med en liten julbild här men det kan jag tyvärr inte tillhandahålla er med i dagsläget.

Oh yes, friday and I'm in love eller något åt det hållet typ. På schemat idag står statistik, stall, statistik och resaturang. Hade helst hoppat över den där statistik delen men den vill inte riktigt försvinna.. På restaurangen finns det dessertbuffé, behöver jag säga mer? Återkommer med ett betyg. 

 

 

Allt kan sammanfattas i ett eller några få ord. Som en bubbla där det är kaos. Kaos blandat med stress och höga förväntningar. Som resulterar i en trötthet som inte är av denna värld. Sömnlös. Tacka vet jag monster utan kolsyra- hej koffein! Jag har aldrig varit vidare på ordet "lagom". Vad är det liksom? Kanske behöver jag inte vara bra på just lagom men en balans, det är det jag måste hitta. En balans som är hårfin. Där det är "lagom" av allt. Finns det ens? Jag vet faktiskt inte. 

 

Hörde på radion att om två månader blir det ljusare igen! Yejj! Det finns även hopp för ljusare dagar alltså.

Vad jag längar.

 

 

Nej, det kanske inte var superroligt. Men ändå det roligaste för dagen.

 

Konversation efter att jag hade velat hela dagen om jag skulle med och träna på gymmet eller inte. Att jag ens velade är faktiskt ett bra tecken! Då borde det ju ha funnits någon chans till att jag skulle följa med..en liten iaf.

 

Ralph: Så du ska inte med och träna?

Jag: Nää..

Ralph: Varför?

Jag: Har mycket att plugga..

Ralph: Du kommer ändå inte att plugga..varför vill du inte med?

Jag: Okejdå.. jag orkar inte..

Ralph: Bara erkänn. Det är för att du inte vill duscha!!

 

Han känner mig väl.

 

 

Jag har funderat på det där att om man inte hade hästar för ett tag, vad jag skulle vilja göra då. Jag skulle hemskt gärna vilja vara den där tjejen med den väldigt fina långa håret, som alltid har ett gyllenbrunt skin, som är mer än väl tränad, gillar att gå till gymmet och tycker det är roligt att äta sådan där nyttig mat. Undra hur man hade mått?

 

Det där långa fina håret, det kommer jag nog alltid drömma om och jag kommer skaffa extensions igen men då det kostar multum med kvalité på håret får det vänta, det där gyllenbruna skinnet hade jag kunnat fixa men lets face it man blir så otroligt svettig i de där solariena och ni vet ju vad jag tycker om att duscha..., mer än väl tränad hade varit nice om man kunde vakna upp så en dag men då det är lite som tråkighets döden att gå till ett gym känner jag att nä- det kommer aldrig att bli kul och slutligen sådan där nyttig mat, det är helt enkelt inte för mig, choklad står för högt upp på listan och jag skulle aldrig kunna göra mig av min vita spaghetti.

 

Summan av summaron; Det är nog bäst att jag stannar i stallet med hästarna där jag får lov att vara smutsig, där det långa håret bara är i vägen, där skinnfärgen inte spelar någon roll, där träningen är kul och man längtar till nästa gång och där chokladen är näst intill ett måste. Det är så mycket mer jag, även om jag för en stund önskade att jag kunde vara den där tjejen..

Måndag morgon efter en bra helg. Känns gött. Mindre gött att jag satte fram allting till frukosten och när jag skulle ta fram brödet då var det bara den där lilla detaljen att det tydligen inte fanns något bröd..jahaa. Så det var bara till att slänga fram makaronerna och koka dem snabbt som attan. Makaroner funkar alltid. 

 

 

Då var det tentadag idag..vill bara få det överstökat.. Längtar till efter tentan då jag ska se "En skam för Sverige" med Soran Ismail och Magnus Betner, hoppas på en grym kväll.