Lollo

I natt klockan två fick jag se min alldeles egen bil. Dock har jag absolut inget minne av att jag gick upp och tittade på den men det gjorde jag tydligen. Lite läskigt att jag inte kommer ihåg det alls. Men vilket fall så har jag fått en bil! Weeii. Som kan dra 1510 kg på B-körkort, perfekt! Färgen kanske inte är underbar men nu ska jag inte klaga. Den är i alla fall inte grön eller gul så =)

Camillas riktigt roliga kommentar igår: "Alltså vad f*n har vi gett oss in på egentligen?!"

Haha klockren. Och jag har absolut inget bra svar på det men jag kan ju säga att jag också har ångest på hög nivå. Men med våra svarta sopsäckar över kroppen, kanske över huvudet också?, om vi sitter som iglar på varandra och med lita sprit i kroppen så ska det nog lösa sig min vän!

Alltså det är så grymt patetiskt roligt att J och T ville komma. Jag kunde inte sluta skratta när jag hörde det, dock fattade inte Tobbe hur verkligen jättekul det var så jag fick skratta åt det själv. Snacka om glädjedödare på hög nivå! Men ja, småskrattar fortfarande åt det. Vi får väl se om dem dyker upp eller inte. Kan bli intressant det.

På torsdag kommer hjärtat att stå still när det ringer i telefonen, jag kommer knappt våga andas.

För att kunna ha förståelse hur en människa uppträder i olika situationer behöver man veta bakgrunden.  

Jag har kommit fram till vilken utbildning jag vill gå. Coolt va?! Jepp. Jag vill gå civilingenjör med inriktning industriell ekonomi. Då får jag matte, fysik, ekonomi och ledarskap, allt i ett. Perfekt! Exakt det jag vill. Bra Louise, du har kommit fram till vad du vill. Men då återstår det ju bara att komma in. Just det ja, det är där problemet ligger nu. I Lund är det riktigt högt, högre än i Stockholm, vilket är helt sjukt men det är så läget är. Men i Umeå var det lågt så där skulle jag kunna komma in utan några problem. Men Umeå? Finns i ju för sig i Göteborg också men där stod inte var intagningen var. Högskoleprovet är min chans, storsatsning från min sida på lördag dårå. Försöka kan man i alla fall göra. Det är i alla fall en bit på vägen att tro att jag vet vad jag vill bli. Och det är ju alltid något =)

Åt helsike. Jepp, tävlingen gick ÅT SKOGEN! F**n. Visst, det kan inte alltid gå bra men det behöver ju inte gå katastrof kanske. Men ja, antar att man måste lära sig det också. Tävla är det bästa jag vet men igår fanns inte gnistan där och min nervositet var inte den samma som den brukar vara. Varför? Jag vet verkligen inte. Jag tycker om att vara nervös för då blir jag så grymt fokuserad. Men inte igår. Nej, igår blev allt bara fel.

Jag saknar dig<3

Fredag, yes! Efter jobbet tänkte jag ta en liten tripp till det nya shoppingcentret entré och se vad dem har at erbjuda. Hoppas dem kan förnya min garderob lite i alla fall. När jag har spenderat lite pengar och förhoppningsvis är nöjd med mina inköp så bär det av till Lund för att ha myskväll med några av mina närmaste tjejkompisar. Ska bli riktigt kul! På lördag skulle jag egentligen ta en liten tur i bokskogen med Fly me men jag fick en extra tid på Bauhaus som jag är tvungen att ta. Jippi! Blir en liten övningskörningstur i Landskrona sen, ska ju köra upp där så känner att det är på tiden att börja hitta lite på gatorna där. Hoppas bara inte att mitt knä knackar till varje gång jag trycker på kopplingen. Då bryter jag ihop. På kvällen blir det fetttaaaa med Jullan! MARABOU!!!! Mmm gott, det vattnas redan i min mun. Söndag = En hel tävlingsdag, hoppas på fint väder! Och på kvällen ska jag gå på någon opera sak där Emili ska vara med. Ja, vad gör man inte för sina vänner? Men det kan nog bli intressant det. Ha en trevlig helg!

Nu har jag klarat det i två dagar! Jepp, att inte äta choklad. Har ätit choklad varje dag i över tre månader men nu får det vara nog. Det är varken bra för kroppen eller plånboken och det går faktiskt förvånansvärt bra! Igår fick jag stor abstinens men jag klarade det. Ger jag mig bara sjutton på att jag ska klara någonting så gör jag det. Men på lördag, då ska det frossas till max (tycker det är lika roligt varje gång och skriva max, tänk dem som heter Max. Här ska det frossas till Max. Haha det är nog bara jag som tycker det är riktigt kul. Men ändå!) Måste ju ha en dag i veckan då man frossar loss och kan äta hur mycket onyttigt som helst. Känner mig som en litet barn igen, "endast godis på lördag". Men det är så det får bli. Ligger dock en Marabou på mitt skrivbord och bara väntar på att få bli uppäten..."Nej Louise, nej! På lördag"

Varför ska det vara så gooottt?!
Eller rättaresagt: Varför ska det vara så onyttigt?!

Egentligen bryr jag mig inte alls om melodifestivalen men kände att jag ändå var tvungen att skriva ett inlägg om det. (Vadå dubbelmoral i den meningen?) Vad hände med röstningen i lördags liksom? Jag har en idé om vad som hände. Jo, alla unga röstade på Måns och EMD och dem äldre röstade främst på Ugglas (varför vet jag verkligen inte). Sen så gav alla typ tre röster var. Dem unga: en till Måns, en till EMD och en till Operan. Och dem gamla gav också tre röster. En till Ugglas, en till Sarah och en till Operan. Så därför blir det ju automatiskt att operan vann. Annars vet jag faktiskt inte varför. Men som sagt sen Roger Pontare vann melodifestivalen gav jag upp hoppet för Sverige att komma bra till i Eurovision. Fast detsto konstigare, desto bättre. Så vem vet operan kanske klarar sig bra. Dessutom röster man ju inte för att låten är bra. Antingen röster man får att bidraget är så himla konstigt så den har en chans att komma bra till i Eurovision eller så röstar man för att sångaren är snygg. Vilken av alternativen gjorde du? Inte svårt att lista ut vad jag gjorde i alla fall =)

HET eller vad?!

Bara få komma ifrån ett litet tag bara en liten stund. Ja, det vore skönt. Bara åka bort ett kort litet tag. Ja, det ska jag göra. Var när och hur vet jag inte. Men snart ska jag. Behöver få en paus ett "stanna upp ögonblick" och titta på allt utifrån och tänka över vad jag vill. Hur jag vill och när jag vill. Helst vill jag åka till sommarstugan i dalarna men det är för långt. Kanske räcker det med Kågeröd? Där kan jag i alla fall slappna av och bara vara. Ja, jag vet inte. Jag vet bara att jag måste få perspektiv på saker och ting. Och det är nu.

OM jag nu var tvungen att skada mitt ben kunde det väl åtminstone blivit rakställt?!
Kunde, kunde det väl.
Men så blev det inte.

Min krycka hette Doris och var grå.

Igår morse var det strålande väder och jag använde mina nya vårskor. "Äntligen är våren är på väg" tänkte jag. Tänkte att i ju med att det är så fint väder så passar jag på att uträtta massa ärenden nu under dagen och så hoppar jag Umka först och rider ut med Flisa på kvällen, det är ju säkert varmt i luften då med. Under dagen började det mulna lite, men så länge det är uppehållsväder så gör dig mig inte så jättemycket. Så länge det inte blåser eller kommer något ner från skyn så är det helt okej faktiskt. Gjorde klar Umka och gick utanför stallet för att börja rida. DÅ började det att snöa! Wiiiee liksom. Min vanliga tur där. Och värre blev det....och värre. Fick rida ut Flisa ändå på kvällen i halvsnöstorm. Yes, vilket väder! Jag som älskar snö så mycket liksom. Det är vid sådana här tillfällen man undrar varför man inte valde en inomhussport?! Nu e jag trött på detta väder. Ge mig sol och sommar tack.

Att sjukvården tjänade kasst visste jag men att även brandmän och poliser också tjänade dåligt hade jag ingen aning om. Just brandmän riskerar ju livet varje gång dem går in i en rökfylld byggnad. Risktillägg? Hade dem innan men det har tydligen tagits bort. Jaha? Så man ska riskera sitt liv för andra människor varje dag och sen får man kass lön också. Visst, att rädda liv kan man inte jämföra med pengar men jag tycker ändå att det är helt sjukt att folk som räddar människors liv tjänar så pass mycket mindre än folk som sitter instängda på ett litet kontor på dagarna med en bunt med papper. Jag säger då det, detta samhället.                   

Det är mycket som är konstigt och ingenting förvånar än längre.

Frågan är, ska man reagera eller ska man inte? När är det dags att sätta ner foten och säga "Nej, nu får det räcka. Detta accepterar jag inte". Hur vet man om man bara är paranoid eller om man borde säga något? Hur mycket ska man egentligen acceptera och vad ska man inte acceptera? Ska man acceptera samma saker eller är det olika? Vad går gränsen? Sarah, jag tror det är dags att vi reagerar. 

Lollo <3 Sarah

Jag älskar verkligen att springa, det är något av det bästa jag vet. Att bara få ta ut alla sina krafter, slippa tänka, höra pulsen slå fortare och fortare. Ja, det är underbart. Har dock inte kunnat springa på två år efter min skada. Men i alla fall så har jag väl ändå varit rätt grym när jag har sprungit, inget underbarn men rätt bra ändå. I alla fall nu kommer jag till poängen i det hela. Jag har hittat en spring tävling på Internet. Inte vilket springtävling som helst utan ett lopp på 100 meter med högklackat! Haha, ja jag är helt seriös. Det finns olika deltävlingar runt om i landet och sen en stor final i Stockholm. Coolt va? Det bästa av allt är priset som är hundra tusen kronor! Hade inte varit helt fel det inte. Dem enda kraven är att man ska vara över 18 år och ha minst 7 cm klackar på fötterna, sen är det bara till att kuta. Jepp, jag ska anmäla mig.

Jag har konstaterat att det finns så grymt många bloggar. Så många tankar och känslor som skrivs ner. Vad gjorde människor när bloggandet inte fanns? Gömde dem då sina känslor inom sig eller tog ut dem på andra sätt istället för att skriva ner dem? Jag själv har skrivit dagbok i flera år så jag mina tankar och känslor har fått komma ut ändå. Och det hjälper, det hjälper att skriva ner det. Då är det liksom bekräftat. Ja, det är såhär jag känner och nu har jag fått det ur mig. Sen kan man ta tag i om man ska göra något åt det eller inte.

Sen finns det ju olika bloggar, vad man skriver om och så. Vissa skriver om sina starka åsikter och gör en debatt av det. Andra skriver om sina smockfulla garderober som bara blir större och större. Sen finns det dem som skriver om sin vardag och sina tankar och känslor. Jag är nog mer den där tredje personen. Visst jag hade också velat skriva om mitt mode och mina kläder, om jag nu hade haft en fett plånbok med riktigt mycket pengar i. Då skulle jag kanske följt modetrenden mer, vem vet? Men så är inte fallet så jag nöjer mig med att skriva om min vardag, mina tankar och känslor.
 

Vill ha.

Jag ser verkligen fram emot helgen. Det börjar på fredag med Emilis 20 års middag, ska bli riktigt trevligt. Dock är jag seg med presenten, som vanligt, men jag vill ju att det ska bli något riktigt speciellt till någon man har känt nästan hela sitt liv. Så det blir nog ett kort med en text "du får något bra när jag kommer på något". Lite tråkigt kanske men det är bättre att hon får något ordentligt lite senare när jag väl vet vad än att slänga ut massa pengar på något som hon kanske inte alls vill ha. Att hon fyllde år den 9 februari..det hör inte hit.

På lördagen ska jag och Umka ha vår första "hopptävling", spännande!! Är riktigt förväntansfull. Efter det så är det dressyrträning för Maria på Flisa och på kvällen/natten blir det festa med några nära kompisar. Bara sheka loss och ha kul, jag längtar. Söndagen innebär hårdträning. Dressyrträning igen med Flisa och även med Fly me. Kan bli intressant och se hur mycket energi den ponnyn har på ett annat ställe. Ja, en förhoppningsvis riktigt kul helg ser jag fram emot nu!

Efter fyra dagar som har varit ett rent hel*ete, rent ut sagt (ursäkta ordvalet), så kan jag äntligen andas ut igen. Att leva i ovisshet är något av det värsta jag vet och att tro att man känner sig själv och sedan händer det något som visar att det gjorde man inte alls, det är läskigt. Men nu är det dags att ta nya tag och hoppas på att allt ordnar upp sig och blir bra igen. Hoppet är det sista man sviker och än tänker jag inte svika det i alla fall.

Då var man inte blond längre då. Jepp, du läste helt rätt Jag är inte blond längre!! Vem hade kunnat tro att jag skulle göra en radikal förändring? Ja, inte var det jag i alla fall och allra minst Jullan som jag lurade rejält, hehe. Färgen skulle bli brun men just nu tycker jag att det mer ser ut att vara svart blandat med rött..mn efter några tvättar rättar det förhoppningsvis till sig. Får väl se hur länge jag står ut med denna färgen, annars får jag väl färga tillbaka det. Men det är en sak som är säker då i alla fall, jag kommer ju inte gå till min vanliga frisör då! Hur stabilt låter det att man typ är rädd för sin frisör? Inte särskilt men det är så det är.

Brunett = Hett, i alla fall Rachel Bilson