Lollo

Händelse nummer 1. Inte särskilt smart..skulle kunna kalla det ganska, väldigt osmart.

Jag sitter och tar i mobilladdaren i mobilen och det händer ingenting. Jag fortsätter att försöka att mega in den och ta ut den och hålla på. Blir mer och mer irriterad för varje moment. Stänger av mobilen och sätter den på on. Tror ni det hjälper? Självfallet inte. Man blir arg och irriterad. Håller på i ca 15 min. Vet ni vad jag ser sen? Att mobilladdarens ände som ska in i eluttaget inte är i. Jippi...

Händelse nummer 2. Riktigt smart! Faktiskt riktigt riktigt bra!

Jag skulle duscha kroppen men inte håret. Jag brukar sätta upp det i en hög knut men håret blir ju ändå alltid vått och krullar sig. Vad jag behöver är en badmössa. Men en sådan har jag inte hemma. Då tager man en stycket vanlig plastpåse a la 5 liter och ett gummiband. Jeppjepp, sätt på påsen på huvudet så det täcker håret, även det kring öronen!, och sätt sedan fast det med gummiband. KANON! Fungerade utmärkt och kan återanvändas. Smart Louise, SMART!

Jag och en kollega stod och pratade lite om var universitet och högskolor finns och så.

Jag: Jaja, jag får ju hoppas att det finns någon normal där jag ska plugga.
Kollega: Eeh va?
Jag: Ja, alltså så jag kan bli kompis med någon.
Kollega: Alltså, du kan ju inte ha någon normal kompis så som du e!

HAHAHA, okej jättekul. Jag tackar och tar emot! Jag vet inte. Men finns det inte något ordspråk som säger "man blir som man umgås"? GÖTT! Då e det inte bara jag som e onormal! TIHI. Smart Louise, Smart!

På söndag, på söndag, på söndaaaag! Då är det Finalen i Allsvenskan!! WEIIIIIIIIII!
För vi e laddade, vi e taggade!!
Nu rider vi så det ryker om det, hehe.

Imorgon kväll är det middag hos Camme som gäller. MUMS! OCH så TREVLIGT det ska bli. Tihi. Ska bara hitta något att ta på mig också. Eller så tar jag mjukis. Nej, okej då. Lite finare än så kanske. Men kom ihåg: Det är ju insidan som räknas! Så det kanske blir mjukis ändå till max. (HAHA, kunde inte låta bli) Vilket fall ska det bli kul och träffa alla igen och hinna "catch up" i varandras liv.

Det här med att jobba på ens dåliga sidor har jag tänkt på ett tag. Och jag har faktistk börjat göra det. Dem två sakerna jag ska jobba mest på är att inte ta åt mig av vad folk runt omkring säger, jag menar sånt man inte ska bry sig om men som ändå sätter sig som en igel i mitt huvud och som jag inte kan få där ifrån. Och så ska jag börja försöka kunna erkänna att jag har fel och ändra åsikt. Tro mig IT IS HARD. Men senast idag gjorde jag det. Och det var faktiskt inte så farligt. Alla har vi våra straka och svaga sidor. Detta är mina.

Jag erkänner. Jag har typ noll förtroende till läkare. Ja, riktigt sorgligt men tyvärr riktigt sant. Alla gånger dem missade felen på mig och berättade gång på gång "det är inget fel på dig" och som mycket senare av andra läkare kunde konstatera att jag hade körtelfeber och en annan gång kickhosta. Yeah right, det är "inget fel på mig". Jag är en sådan person som drar mig för att gå till läkaren och gör det inte förräns jag verkligen måste. Men jag behövde verkligen gå till läkaren nu då jag har börjat trilla ihopa helt utan anledning. Allt snurrar och benen viker sig. Det låter läskigt och tro mig det är det. Så efter mycket dividerande i min familj så tog jag mig i kragen och gick jag till läkaren. Hon tittade lite på mig och vet ni vad hon sedan konstaterade? JO, "det är inget fel på dig" Tack som faaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaan för det då.

Jag vet att doktorer inte är några under människor. Dem är precis vanliga människor som också kan göra fel. Men jag har fått nog, det har blivit för fel med mig för MÅNGA gånger nu.

När jag var yngre tyckter jag ofta om låtar för dem lät bra. Jag hade ingen aning om vad dem egentligen sa, ja, jag var ännu sämre på engelska än vad jag är idag. Men jag tyckte det lät bra och hade en skön melodi. Vad mer behövdes egentligen? Nu kan jag förstå mycket ur texterna och låtarna blir så himla mycket mer än bara en låt. Oftast kopplar jag samman känslor till en låt. Hur man känner sig. Ledsen, ensam, glad, kär osv. Och ibland får dem mig att vända mig om och se vad jag faktiskt har. Det är så lätt att dra uppmärksamhet till det man inte har och glömma det man faktiskt har. Var tacksam för det du har. Och när du är lycklig, njut av det. Jag njuter av hela mitt hjärta. Och det känns så himla bra. Det kommer stormar då man inte ser något ljus, kom då ihåg de stunderna du var som lyckligast. Det hjälper. En vacker dag kommer man att komma dit igen.
Mitt motto "Fortsätt att kämpa och ge aldrig upp"

Låten nedan hittade jag på Pernillas blogg. Låten är underbar och den får mig att tänka på hur man måste försöka. Försöka ge och ta. Det är det ett förhållande handlar om. Man kan inte själv bara ge och ge. Man måste få också.


Kärleken kan vara underbar.
Det vet jag nu.

En hästdag igår and I Like it! Var på Clinic i Flyinge först på dagen, hade mina ridlektioner för mina elever och tillsist var det löshoppning med Alpha i Blentarp. Hon är duktig min häst! Och vilket travsteg hon hade! WOW säger jag bara. Kanske blir Breeders i dressyr istället? Nej, inte istället. OCKSÅ. Hihi.

Alltså nu har det gått förlångt. Jag börjar faktiskt misstänka att jag har ett onaturligt sätt till ketchup. Till och med dem på MC DONALDS tyckte jag hade mycket ketchup! Say what?! Trodde dem hade sett allt. Jag hade fel. Sen tänkte jag efter en gång till. Ketchup är gott och inte det minsta onaturligt. Hallå, det e ju tomater och socker! MUMS.

Jag är stolt. Riktigt stolt. Över mig själv. Det är en av dem få gångerna jag faktiskt är det så låt mig vara det, tack. I helgen hoppade jag en bana på 1,20 med Flisa. Jag kan knappt förstå det själv. Vissa hinder kändes riktigt riktigt bra och andra lite mindre bra. Vi kom runt och jag är så himla glad. Efter min skada trodde jag aldrig att jag skulle komma tillbaka, för er som minns slutade jag ju till och med ett tag, men här är jag nu. Starkare än någonsin. För ett och ett halvt år sedan när jag precis hade börjat hoppa Flisa så grät jag på varje lektion och var livrädd för att hoppa 50 cm och tyckte hon drog iväg med mig coh kände att jag tappade all kontroll. Idag är vi laddade och hoppar höjder jag aldrig hade vågat drömma om och det går riktigt bra! Ja, jag är glad.

Jag är även stolt att jag vågade. Vågade börja älska på nytt. Jag kan tala om att efter alla gånger mitt hjärta brustit i tusen bitar och efter alla miljoner tårar så trodde jag inte jag skulle våga. Våga släppa in någon så nära in på livet igen. Jag byggde upp en mur för att skydda mig själv. Idag är jag världens lyckligaste tjej som har världens bästa pojkvän, Ralph. Han är mitt hjärta och jag älskar honom.

Min häst Alpha. Jag sparade ihop till henne helt själv, jag betalar allting helt själv och jag håller på att rida in henne helt själv. Vem hade kunnat tro det bara för ett år sedan? Att jag skulle sitta här idag och ha en alldeles egen häst. Ja, inte var det jag i alla fall. Det var den tredje saken jag är stolt över mig själv för.

Idag har jag en stolt dag då jag tänker bära huvudet högt och tänka på det jag har lyckats med. Tänka på att jag inte är så tokig trots allt och att jag också kan. JAG KAN JAG KAN JAG KAN!


Tack mina underbara vänner för att ni alltid finns där och stöttar mig, utan er hade jag aldrig kommit såhär långt<3

Det här med pengar och häst. För er som inte vet så kostar det en halv förmögenhet och ha häst. Och eftersom man inte är särskilt rik eller gjord av pengar så gäller det att se till att prioritera. Ibland har det känts jobbigt när man kanske inte har kunnat följa med på bio eller festa eller något liknande, just för stunden. Men jag ska helt ärligt säga att jag inte skulle vilja byta det mot någonting. Det är hästar jag brinner för. Det är det jag älskar. Man prioriterar sin livsstil. Hästar är mitt liv. Och det är det jag prioriterar.

Lördag idag, tja det hade lika gärna kunnat vara onsdag. Dagarna har inte så stor betydelse längre. Men jag bestämmde mig faktiskt för att jag skulle cykla till stallet. Förbredde mig mentalt på det, gick in för det, tittade ut genom fönstret och jepp, där försvann den tanken rätt snabbt. Det blev bilen.

KOLLA VAD JAG HITTADE!!! 499 KRONOR!! VILKET KAP!

(http://www.coolstuff.se/Chokladfontan)

Jag kollade på min internetbank precis.
Nummer 1. INTE moget att vartannat köp går till BK eller Donken. Det är INTE okej Louise!
Nummer 2. Jag har fått en skumm lön som jag inte vet vart den kommer ifrån. Har inte fått någon lönespec på den heller. Och har försökt att ringa runt och höra var den kommer ifrån men det förgävas. Och tror ni banken kan hjälpa mig? NEJ. För då behöver man telefonbankkoden. Hallå, den använde jag en gång för mer än 3 år sedan!! Jaha. Då tackar jag väl bara och tar emot dårå.

Jag vet egentligen inte varför jag känner att jag måste skriva detta men jag bara måste. Igår tittade jag på Oprah och gårdagens avsnitt handlade om ett ungt par som var tillsammans. (Vi behöver inte gå in på varför dem var där) Vilket fall så pratade paret om att dem skulle vara tillsammans länge. Good, so far. Sen frågade dem enskilt hur man definerierar länge. Dem började med att fråga killen. Han svarade ett halvår-ett år. Man ser paniken i tjejens ögon och att hon inte vet vad hon ska säga när det är hennes tur. Hon fick fram ett "inget bäst före datum" som senare omvandlades till föralltid. HÄR har vi problemet. Och jag kände igen mig så himla väl att det var skrämmande. När jag var i den åldern tänkte jag precis lika dant. När mitt förhållande tog slut sa han "Men vadå, du trode väl inte helt ärligt att det skulle var för evigt?" Då vågade jag inte svara sanningen att det faktiskt var så. Man var väldigt ung och jättekär. Sin första kärlek och man visste inte bättre. Ja, så var det med det. Nu har jag fått skriva min tanke om detta.

Jag har funderat lite på det här med skolan. Alla olika "sterio typer" det finns och varför dem finns. Varför är det så att det finns olika "gäng" som blir klassade som "coola"- gänget, "nörd"-gänget, "sport"-gänget osv osv. Varför? Och varför är det så att dem som oftast är smarta får mer eller mindre en stämpel som nörd och plugghäst. Varför? Varför kan man inte se varandra som människor. Vad som finns på insidan istället. Hur bra vore inte det? Att alla betraktades likvärdigt. Lät inte det bra? JO, för det gjorde det. Först tänkte jag att i framtiden så kanske det blir så. Att alla ser varandra som människor. Sen tänkte jag efter en gång till att det kanske aldrig blir så. I samhället är det ju vissa människor som har "makten" och lite samma sak är det ju i skolan. Även om vi inte vill erkänna det så är det i alla fall ibland så att det är dem "coola" som har makten. Varför dem anses som coola har jag ingen aning om numera. Men jag kommer ihåg hur jag tänkte innan.

Dem "coola" var dem som festade hejvilt, hade mängder med kompisar, hade snygga kläder och såg väldigt bra ut. Nu skrattar jag nästan åt mig själv. Dem "coola" förstör sina kroppar med all sprit, oftast är det inte nära vänner dem hälsar på i korridorerna utan sådana som dem har träffat en gång typ och det med kläder och utseende, kan det bli mer ytligt? Nej. Nä, på något sätt tror jag inte vi någonsin kommer komma ifrån det här med "sterio typer". Dem finns, oavsett om vi vill det eller inte. Men någon gång i framtiden så kanske dem "coola" och "nördarna" blir vänner. Dem "coola" kan hjälpa "nördarana" att släppa loss lite och "nördarna" kan hjälpa dem "coola" att börja använda sina hjärnor till skolan (okej, jag vet att det var lite hårt sagt. Det finns säkert coola som har en hjärna också men ni fattar). Kanske, någon gång i framtiden. Kanske.

Alltså ibland är jag riktigt glad att jag inte är yngre än 20 längre. Ja, det är jag faktiskt. Visst, ibland önskar man att man var liten igen, men då önskar jag liten, mindre än tonåren. Men åter igen till att jag är glad över att vara "stor". Det är så skönt att ha gått igenom den där riktigt jobbiga tiden som tonåren ochn att faktistk ha klarat av gymnasiet och tagit studenten. Ja, det är skönt det. Plus att jag har gjort en liten fin lista nedan vad som också e bra. Men sen får man inte glömma att genom att bli stor så följer det med ett större ansvar. Man måste tänka på mycket mer saker och ha hand om allting. Men hur mycket ansvar det än innebär så e jag glad. GLAD att jag inte är liten längre.

 

1. Det är ingen som kan säga åt dig att du MÅSTE gå och lägga dig. Du bestämmer själv.
2. Ingen kan hindra dig från att äta godis eller andra onyttigheter innan maten
3. Man behöver INTE äta kanterna på brödet
4. Man bestämmer själv vilken tid man tänker komma hem
5. Man kan praktiskt taget STRUNTA i att borsta tänderna bara för att
6. Man kan köpa ett eget soffbord och ha fötterna på så INGEN kan säga åt en att man inte får ha fötterna på soffbordet. Jag menar varför står det där annars?!
7. Vill du äta donken mat mitt i natten så kan man göra det. (Känns nästan som detta var den viktigaste punkten;) och godiset förstås!)

Jag förstår inte hur det kan bli ett sådant tryck i ett ketchup flaska. Jag skakade den lite fint, ni vet så som man gör när man vill ha ut det sista ur flaskan. Sen öppnar man den. Exakt så gjorde jag. Det var bara det att av någon konstig anledning hade det blivit ett sånt tryck i den för det kom inte bara på min mat utan i HELA köket. Weeii. Jippi. Vad kul! Det var bara till att plocka fram disktrasan.


Ni som vet vad som hände den där dagen då allt gick emot mig. När jag går ut till min fars andra bil imorse möts jag av denna lapp PÅ växeln. Jag kunde inte låta bli att tycka det var lite komiskt. Lite. MINI lite. Om tio år kommer det vara ganska roligt.

Idag var nog inte meningen att jag skulle ha gått upp. Jag tror inte det. Rättare sagt så vet jag att jag inte skulle ha gjort det. Det ena efter varandra avlöser varandra. Idag går allt emot mig. Allt. Klockan är halv fyra. Jag hoppas dagen vänder snart. Helst nu. Nu vill jag inte vara ledsen mer. Nu vill jag känna att det ordnar sig och att jag kan vara glad. Låt mig få den känslan. Snälla.

Ni vet vilken mobil freak jag har varit eller är kanske (men det har faktiskt avtagit mycket). Ja, i vilket fall så har jag alltid mobilen nära mig. Oftast i alla fall. Förutom idag när jag gick upp och åt frukost, det innebär en period på ca 12 minuter. Och vad tror ni händer då? Jo, det ringer på mobilen utan att jag vet om det. Tror ni det var något viktigt? Självklart var det det. Jag skulle få inventera i Göteborg! Men tror ni det hade löst sig för dem tills jag ringde tillbaka? Ja, för det hade det. Suck säger jag bara SUCK. Dem där pengarna hade jag verkligen behövt. Men något som ändå var bra att det var badrums chefen som ringde mig. Vilket måste ha betytt att min chef har sagt att jag jobbar när som helst vilket ändå måste betyda att jag är lite duktig. Eller så var dem bara i kris och behövde någon.. Nej, jag tror helt klart på det första alternativet. Vi tänker POSITIVT tänkande!

Hoooooooooooooppas att det blir en VÄLDIGT sen tid så att vi också kan vara med!

Ibland känner jag mig duktig. Ni vet när man gör sånt där som man egentligen måste göra men som inte är så roligt att göra men som är mycket roligare att ha gjort när det är klart. Ja, ni vet vad jag menar. Idag tog jag hem tränset så jag skulle kunna smörja det fint och ordentligt. Det ligger där nere. Med putssakerna brevid. Jag borde verkligen göra det. Jag ska göra det. Det kommer bli fint sen! Ska bara vänta lite till. Sen ska jag göra det och sen ska jag känna mig duktig.

Seriöst så är jag nog den tråkigaste människan som finns när det gäller att titta på film med mig. Jag kan helt enkelt inte klara det. Det går inte. Jag somnar alltid. Och nu menar jag inte bara någon gång ibland sådär för att man är lite extra trött, utan jag menar verkligen alltid. Minns inte när jag såg en hel film senast. Det spelar ingen roll om det är klockan 11 på kvällen, klockan 8 på kvällen eller mitt på dagen (eller det har jag typ aldrig ijuförsig provat. Men hur kul kan det vara att se en film mitt på dagen? Nej, det ska vara mörkt. Eller så ska man vara sjuk. Då kan jag gå med på det). Det går bara inte. Nej, jag kan inte se en hel film. Även om det är en riktigt bra film. Det är bara till att konstatera fakta. Jag är ingen film människa. Men jag är en rätt mysig människa när jag ligger där framför filmen och sover som en stock. Mysig skulle jag vilja säga. Andra kanske säger död som en planka och tråkig. Jag säger mysig.

Jag ska ha en fet hästens säng när jag blir stor.

Om tre minuter är det dags att åka till jobbet. En liten konstig känsla det där med att jag sitter här tre minuter innan jag ska åka. Jag menar annars så är jag alltid stressad och får alltid rusa iväg till jobben. Icke idag. Har till och med varit hos Alpha nu på morgonen. MYS!

Nä, nu måste jag faktiskt åka. Ha en trevlig helg!

Måste bara säga att det känns väldigt roligt. För det första gick träningen med Flisa igår, riktigt, riktigt bra! Vi flög över alla hindrena. 1,20 nästa vecka ju!! Jag e LADDAD! Min mamma är SKRÄCKSLAGEN. Hehe. Vi har aldrig varit särskilt lika hon och jag.

Som ni vet har jag ju en unghäst och henne får man lära allting. Eftersom hon inte vet hur man ska göra olika saker. Allting ska jag lära henne. Det är ingen självklarhet att man ska gå framåt när man trycker med benen eller att man ska stanna när man tar i tyglarna. Nej, det måste man lära henne. Vilket är ett väldigt stort projekt med också det roligaste jag har gjort och ska göra! Sen är det så att jag nu har fått ett helt ny nybörjargrupp på ridskolan. Och vet ni hur roligt det är? Super kul! Dem kan heller ingenting så man får lära dem allting. Samma där. Ett väldigt stort ansvar men något väldigt roligt! Jag känner mig som en lärare. Jag är en lärare. En RIDlärare. Hihi. Och en HÄSTlärare. Ännu mera Hihi.

Och då var man vaccinerad också då. Jepp, mot svininfluensan. Bara så att ni vet.

Snaaart kommer Emili hit och det ska bli så kul! Har inte träffat henne på hur länge som helst då den lilla filuren pluggar in Stockholm. Emili är den kompisen jag har haft längst, sen 4 års ålder. Vi blev kompisar när hon och hennes familj var och tittade på en lägenhet brevid oss i Lund och hon började hjula på kullen. Nyficken som jag var följde jag efter och tyckte hon var så duktig som kunde hjula. Jag ville ju också lära mig! Sen den dagen på kullen har vi varit vänner. I 16 år. När vi började gymnasiet så började vi i samma klass och det var verkligen något extra. Tänk att ha en så nära vän i sin klass. Det var riktigt roligt. Vi har så många minnen och fler ska det bli!

Nu till något helt annat. Gissa vad jag ska göra den 27 oktober. Något ni aldrig kan gissa. Jag ska gå på Idol i Malmö! Haha. Jo, det är sant. För att jag får följa med gratis. Coolt va? Min fader hittade en mobil som han lämnade in och snubben som äger mobilen är kompis med Bagge. Ja, TACK! Gratis är bra. Jag följer inte idol men va sjutton det är fortfarande GRATIS.

Emili försökte lära mig Japanska. Jag kan faktiskt några alfabet fortfarande.

A, I, U, E, Å, Sa, Si, Su, Se, Så, Ka, Ki, Ku, Ke, Kå.

Det ni!!

Försök och kontra med något;)

Ser ni vilken syskonkärlek det lyser mellan henne och hennes bror? Haha.

Hur är vädret idag?
Jo, det ser svinkallt ut men det är fint. Solen skiner och lyser så fint på trädens fina färger. Ja, det får nog bli mitt svar. Kallt men fint. Är det till och med bud på att cykla till stallet idag kanske? Min första tanke på det var ju rätt bra. Min andra tanke e "Nooo, det är FÖR kallt". Får äta en mindre hamburgare från donken så kan jag köra dit. Jepp, så får det bli.

Idag ska jag och Alpha gå förbi hus. Hus är inte bara hus. Hus har brevlådor. Brevlådor kan äta upp folk och hästar. Bäst att vara försiktig. Och granar är inte bara granar. Två eller fler granar bildar tillsammans en skog. Vad finns i skogen? Korrekt, skogstroll. Dem kan också äta upp folk och hästar. Jag förstår Alpha, jag förstår.

Alltså är det kallt eller är det? Igår plockade jag fram vinterjackan och imorgon blir det till att plocka fram mina vinterhandskar och långkalsonger till stallet. För såhär kan vi ju inte ha det! Det är bara till att inse det faktum som håller på att ske. Vintern är påväg med stormsteg och det gäller att förbreda sig väl. Passade även på att sjunga lite julvisor när jag red i mörkret, UTAN pannlampa. Det blev "Julen är här" (Den absolut finaste julsången som finns!!) och lite tippitippiitapp. Tror att Flisa faktiskt gillade den sist nämnde då hon gick i samma takt. Klipp klapp klipp klapp. Bara ifall ni ville veta.



När allting snurrar
När ingenting känns
När man tappar all kontroll
När benen viker sig
Då blir man rädd.

Laget kom trea i helgen OCH vi har gått vidare till final!! WEIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII! Jag är glad. Nej, inte bara glad utan JÄTTE gald. Tihi!

Denna veckan är det teori vecka i stallet med ett fullspäckat schema. Idag är det unghästens ABC från föl till fem åring. Och gissa vilken liten krabat som ska visas. Jepp, exakt. Min Alpha! (Åh, vad jag tycker om att säga MIN Alpha) Det blir nog riktigt intressant detta tror jag. Hon har aldrig varit i ett ridhus förr. Men man måste börja någonstans och någongång och nu börjar vi med detta.

Efter fyra hemma lagade hamburgare i magen och många samtal med min mamma så är jag rätt nöjd faktiskt. Det blir allsvenskan imorgon ändå! Weeii. Och vet ni en sak till som är bra? Den är utomhus på grus. YEEES! Så klart är jag inte lika planerad denna gången som förra gången dagen innan tävlingen då jag hade tvättat mina ridbyxor i tid OCH strukit min skojrta dagen innan (Jag är fortfarande helt förvånad över mig själv att jag var så ordnignssam. Skrämmande ändå. Inte likt mig). Denna gången så ligger ridbyxorna i tvättmaskinen nu och skjortan ligger knölig någonstans. Det blir som vanligt imorgon. Jag kommer få ta på mig ridbyxorna våta. Som alla andra gången, förutom förra gången. Bäst ändå att hålla sig till gamla vanor så länge dem funkar. Hehe. Du kanske tänker att det vore skönare med ett par torra byxor. Tanken kan vara rätt bra men vid närmare efter tanke så sitter dem tajtare när dem är lite våta. Vet inte varför jag skrev den anledningen men tyckte den lät ganska bra tills jag läste meningen en gång till. Men jag lät den stå kvar.

Rätt roligt ändå. Jag har inte skrivit här på tre dagar. Sen skriver jag idag och då får ni tre inlägg. Ett "Hej, jag lever" inlägg. Ett "Argt" inlägg (inga "" tecken för jag var fakitskt arg) och tillslut det bästa inlägget "det löser sig" inlägget. Tänk allt detta var på en dag. Och det var som en berg-och-dalbana. En dag. Fatta, det är ingenting. Tänk att hela livet är såhär. Skrämmande tanke så snabbt det bra kan vända. Men en upplyftande tanke så snabbt även det dåliga kan vända! Positivt tänkande var det ja.

Det här med att man gör folk tjänster för att man ska få tillbaka det. Det har ni väl hört talas om? Eller att man ställer upp för andra och hjälper till och så hoppas man ju på att man ska få tillbaka det sen någon gång. Ja inte fan fick jag tillbaka det idag inte. Jag vet inte om jag är mest ledsen, mest besviken eller mest bara så jäkla arg. Skulle tro att jag är allt i ett. Dem kan ju glömma att jag någonsin kommer ställa upp igen efter alla gånger när jag har stressat igenom mina dagar och har ställt upp ändå för jag vet att det behövs och inte kunde jag få det lilla, jag menar verkligen LILLA utbytet imorgon, nej det kunde dem inte fixa.  FETE GLÖM fler tjänster säger jag bara.

Hej bloggen!

Jag mår bra. Tänkte bara berätta att jag lever. Ibland får jag sådanna där uppenbarelser och vissa saker kan jag vara väldigt seg med. Det senaste jag har kommit fram till är att jag faktiskt har en alldeles egen häst. Jepp, så är fallet. Jag står som ägare och jag kan göra precis vad jag vill.Coolt va? Jag har aldrig haft en bättre känsla. Nu ska jag ringa min chef.

Ja, och det menar jag verkligen. En helt underbar människa som är min pojkvän. Min pojkvän är bäst!

Nu har jag gått upp innan sex tre dagar i rad och imorgon blir det den fjärde. Alltså jag e typ DÖD på högsta nivå. Fattar inte hur jag orkade gå upp VARJE dag i flera år innan klockan sex och  att vara uppe till sent på nätterna och plugga. Helt sjukt om jag tänker efter. Antar att man var yngre då. HAHA. Igår flyttade jag Alpha närmare Staffanstorp och min lilla filur är så duktig! Hon gick lite in och ut ur transporten så jag gick och hämtade betfor hinken. Det räckte att jag visade den för henne och hon, bokstavligen, mer eller mindre hoppade in. Haha någon mer än jag som är matglad i alla fall. Nu ska jag leta upp mina Ikea kassar som har försvunnit på något märklgit sätt. Och hitta några hinkar som hon kan ha mat i. Man tager vad man hager.

Lördag kväll och här sitter jag. Ska faktiskt gå och lägga mig snart, har ännu en fullspäckad dag framför mig imorgon med stirr på högsta nivå. Först tänkte jag berätta vad jag gjorde ikväll. Vad är jag för en människa? Jo, jag är en hästmänniska. Och vet ni vad hästmänniskor gör? Jo, dem tränar. Tränar sina hästar oavsett väder. I pissregn, i snön storm, i storm, i sol, i regn, i moln, ja alltid skulle jag vilja säga. Och ikväll när det är storm och pissregn vem red ute om inte JAG! Weeiihuu! Älska regn och vind. Yeah Yeaaaaaah. Särskilt när man blir sådär våt på heeela kroppen från topp till tå. ÅH vad jag älskar att vara hästmänniska! :) ALLTID! Hihi.

Först funderade jag på att äta något riktigt ordentligt, typ riktigt mat. Sen funderade jag lite till och kom fram till att jag skulle göra något lätt, typ några mackor. Sen tänkte jag efter ytterliggare och kom på att jag inte åt upp allt godiset igår. Här sitter jag med min godispåse och är rätt nöjd över mitt besult, faktistk. GO GODIS GO!

Fredag, fredag, fredag!

Ibland tycker jag om hösten. När det är sådär lagom varm/kallt. När solen skiner och löven sakta faller ner och det är vindstilla. Då tycker jag faktiskt om hösten. Men alla andra dagar på hösten när det pissregnar, vinden blåser nästan orkan och det är sådär riktigt riktigt svinkallt, då hatar jag den. Då undrar jag varför jag är bosatt i Sverige. Någon som känner igen sig?

Om ungefär en timme kommer Veronica och då är det filmkväll och gottis som gäller. Ska bli så kul! Ser fram emot en helg med jobb och tävling. Jepp, jag tänkte tävla innan jobbet på söndag. Det kommer bli stirr på högsta nivå men vill man något tillräckligt mycket så går det. Ska även flytta Alpha till ett stall i Grevie, så nu blir det att CYKLA Louise. CYKLA. Jaja, vi får väl se hur länge jag håller mig till den planen.