Lollo

Jag vet egentligen inte varför jag känner att jag måste skriva detta men jag bara måste. Igår tittade jag på Oprah och gårdagens avsnitt handlade om ett ungt par som var tillsammans. (Vi behöver inte gå in på varför dem var där) Vilket fall så pratade paret om att dem skulle vara tillsammans länge. Good, so far. Sen frågade dem enskilt hur man definerierar länge. Dem började med att fråga killen. Han svarade ett halvår-ett år. Man ser paniken i tjejens ögon och att hon inte vet vad hon ska säga när det är hennes tur. Hon fick fram ett "inget bäst före datum" som senare omvandlades till föralltid. HÄR har vi problemet. Och jag kände igen mig så himla väl att det var skrämmande. När jag var i den åldern tänkte jag precis lika dant. När mitt förhållande tog slut sa han "Men vadå, du trode väl inte helt ärligt att det skulle var för evigt?" Då vågade jag inte svara sanningen att det faktiskt var så. Man var väldigt ung och jättekär. Sin första kärlek och man visste inte bättre. Ja, så var det med det. Nu har jag fått skriva min tanke om detta.