Lollo

Nu har jag suttit i minst en kvart och skrivit första meningen på detta inlägget och sedan raderat det. Jag har skrivit olika meningar varenda gång och suddat ut dem för ingen av dem har känts helt rätt. Men måste det kännas helt rätt för att skriva en liten mening. Eller är det okej att det blir halvdant och helt ointressant? Vem är det jag skriver för? Är det för mig själv, mina läsare eller varför skriver jag ens en gång på bloggen?

Min första tanke var att det är helt klart för mig själv. Men samtidigt så är det ingen dagbok. Jag skriver inte allt vad jag tänker och gör. Dels för det skulle bli väldigt ointressant att efter tre dagar i rad veta att jag äter en chokladpudding för sex personer med tre bananer varje dag eller för att det skulle bli alldeles för privat med alla mina innersta tankar och känslor. Det är en offentlig sida där vem som helst kan gå in och läsa. Mormor, moster, vänner, icke vänner, arbetsgivare osv. Jag vill inte dela med mig av hela mitt liv. Inte.

Men det jag skriver är en blandad skrivning och jag vill ibland förmedla starka budskap, ibland vill jag förmedla hur verkligen speciell människa jag är och ibland vill jag bara skriva av mig vad jag har gjort under dagen. En stor blandning. Varje text är med innehåll från mig, från mig Louise och från mitt liv. Varje litet ord har tänkts ut i min hjärna. Vissa lite mer genomtänkta än andra men det är fortfarande jag som skriver ner dem . För mig själv för att få dela med mig med er. Dela med mig av den jag är och vad jag vill säga och förmedla. Jag är ingen person som står och skriker ut mina ord eller mina tankar. Jag är en person som skriver. En skrivande person.